Publicerad på Vasabladet och Österbottens tidning 10.2.2026.
På området för internationella handelsrelationer har det inte varit en enda tråkig vecka i år. USA:s president rör om i grytan med den ena infallstanken efter den andra. Trots det måste alla utspel tas på allvar. Även om de stannar vid hot påverkar de tilliten och förutsägbarheten. Investeringar vågar man inte göra om det finns en risk för att spelreglerna ändras mitt i spelet.
Samtidigt har det också funnits gott om glädjeämnen. Under januaris första halva kunde man fira att Mercosur-avtalet, som förhandlats fram under ett kvarts sekel, äntligen gick i mål. Avtalet öppnar marknaderna i Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay för oss och avskaffar tullar på 91 procent av varorna, vilket sänker företagens kostnader.
Mercosur-områdets marknad med 270 miljoner konsumenter är enorm och ländernas ekonomier är på tillväxt. Finlands handel med hela Mercosur-regionen borde både stärkas och breddas. I dagsläget står Latinamerika för mindre än två procent av Finlands export.
För drygt en vecka sedan slutförde EU dessutom ett nästan lika långförhandlat handelsavtal med Indien. Ur företagens perspektiv är den mest påtagliga effekten av handelsavtalet att tullarna sänks med över 90 procent. Man väntar sig också lättnader i Indiens tullförfaranden, som i dag är mycket tunga och byråkratiska.
Handelsavtalet mellan EU och Indien är ett av de största i världen. Det omfattar en marknad med cirka två miljarder människor och binder samman två betydande ekonomiska regioner i en tid då den globala handelsmiljön är mer osäker än tidigare. I dagsläget hör Indien inte till Finlands 20 största exportländer. Potentialen är alltså mycket stor även där.
För finländska företag innebär dessa handelsavtal lägre kostnader, ett starkare konkurrensläge och en mer förutsägbar verksamhetsmiljö. Fördelarna syns konkret bland annat inom teknologi-, kemi- och skogsindustrin samt inom tjänstesektorn.
I företagsekonomin uppstår tillväxt genom förutsägbara spelregler, en fungerande avtalsmiljö och tillit till att investeringar inte behöver göras som ett hasardspel. Handelsavtal är i första hand just sådana tillväxt- och skalningsavtal. De gynnar mest de företag som nu vågar växa, investera och bygga en långsiktig närvaro på nya marknader.
I de österbottniska företagen är detta tankesätt välbekant. Tillväxten har traditionellt inte byggt på snabba vinster, utan på långsiktiga investeringar, utveckling av produktionen och kundrelationer som håller över konjunkturcykler. Både Mercosur-länderna och Indien står inför omfattande investeringar i industri, energi, infrastruktur och digitalisering. Här har våra företag en stark konkurrensfördel.
Men innan det är dags för skörd hinner mycket ännu hända. I Mercosur-handelsavtalet har Europaparlamentet fastnat vid avtalets miljöbestämmelser, och avtalet har därför fördröjts i en juridisk granskning som väntas pågå i minst flera månader. Även när det gäller Indien återstår ännu många steg innan avtalet kan genomföras fullt ut.
Vi lever alltså i spännande tider, både när det gäller rivandet av frihandelns murar och uppförandet av nya. Trots det finns det många fördelar och marknadsmöjligheter i horisonten.
