Paula Erkkiläs kolumn i ÖT och Vasabladet: Hur löser ni tvister i ert företag?

Paula Erkkilä

Publicerad på Österbottens Tidning och Vasabladet tisdagen 14.12.2021.

Under det gångna året har företagens orderböcker ställvis varit rekordtjocka. På grund av försenade komponentleveranser har produkterna inte alltid färdigställts och levererats till kunderna inom överenskommen tid. Ett annat problem som har orsakat huvudbry har varit de stigande råvarupriserna som har överförts till komponentpriserna men inte nödvändigtvis kan inkluderas i priset för slutprodukten. Företagen har varit tvungna att läsa och tolka långvariga leveransavtal med hjälp av förstoringsglas. Vad sägs om prishöjningar i avtalsvillkoren? Det går inte alltid att undvika tolkningsskillnader mellan säljare och köpare.

När företagen gör affärer uppstår det oundvikligen ibland också tvister. Därför lönar det sig att förbereda sig på dem. Det är bra att på förhand fundera på vilka potentiella situationer det kan uppstå en tvist om. Tvisterna är i stor utsträckning risker som har realiserats, och genom avtal strävar man efter att identifiera dem på förhand. I avtalen är dock villkoren om tvistlösning och val av lag ofta bristfälliga – den första tvistefrågan kan gälla hur tvisten ska lösas och vilken lag som ska tillämpas på avtalet och tvistlösningen.

Att gräla i domstol och en utdragen tvistlösning slukar resurser från företagets affärsverksamhet och upptar en stor del av i synnerhet ledningens tid. Företagen borde kunna koncentrera sig på kartläggning och innovation av nya affärsmöjligheter i stället för att i åratal använda resurser för att gräla om gamla ärenden. I en föränderlig affärsmiljö där avtalen blir mer komplicerade och internationella är det viktigt att tvister kan lösas snabbt och flexibelt.

Av den här orsaken har skiljeförfarandet blivit allt populärare för att lösa tvister inom näringslivet. Skiljeförfarandet erbjuder många fördelar när det gäller att lösa tvister mellan företag. När parterna avtalar om skiljeförfarande får de välja om de tvister som uppstår till följd av avtalet ska lösas genom normalt eller påskyndat skiljeförfarande. I synnerhet när det gäller mindre avtal kan man genom ett påskyndat förfarande vanligtvis nå en lösning inom cirka ett halvt år. Särskilt i internationella avtal är skiljeförfarande den mest rekommenderade formen av tvistlösning, eftersom domen är lättast att verkställa utomlands.

Skiljedomstolens dom är slutlig, vilket innebär att man undviker tidskrävande och dyra besvärsärenden. Det är mycket vanligt med besvär över domar som avgetts inom det allmänna domstolssystemet, och i olika rättsinstanser kan avgörandet i värsta fall ta flera år och få sitt slutliga innehåll först i och med högsta domstolens avgörande.

Bland de fall för vilka man i fjol ansökte om skiljeförfarande gällde hälften aktieägaravtal, byggande, köp eller försäljning av företag eller affärsverksamhet. Ofta är det till fördel för tvistlösningen att handläggarna har behövlig kompetens och specialsakkunskap om t.ex. den industri eller teknik som är föremål för tvisten. I skiljeförfarande är detta möjligt, medan domarna i det allmänna domstolssystemet inte har möjlighet att i någon större grad sätta sig in i särdragen i vissa typer av tvister.

Skiljeförfarandet är konfidentiellt vilket innebär att de tvister som behandlas där inte blir offentliga. Det här kan hjälpa företagen att hantera ryktesrisker och skydda sina affärshemligheter. Huvudregeln i det allmänna domstolssystemet är däremot att behandlingen ska vara offentlig.

Ett ännu bättre sätt än skiljeförfarande kan ofta vara att försöka lösa tvister i första hand genom förlikning. Då går den utomstående förlikningsmannen vidare med förhandlingarna mellan parterna och försöker hitta nya synvinklar för att nå en uppgörelse. Ett förlikningsavtal som uppstår som ett resultat av en lyckad förlikning kan vid behov verkställas. Fridfull fortsättning på året!