Publicerad på Österbottens Tidning och Vasabladet söndagen 22.8.2021.
Förra veckan undertecknade norska FREYR Battery ett intentionsavtal om att bygga den nya generationens battericellsfabrik i Vasa. Investeringen har uppskattats vara i miljardklass. I april valde brittiska Johnson Matthey Vasa som etableringsort för en hållbar batterimaterialfabrik. Prislappen för den här investeringen torde också vara hundratals miljoner euro. I Skellefteå kommer Northvolts första gigafabrik att inleda produktionen senare i år. Det är alltså stora saker som händer på båda sidorna om Kvarken!
Att få två investeringar av denna storleksklass ens till Finland, för att inte tala om vår region, är nästan för bra för att vara sant. Utöver en ambitiös vision och ett ihärdigt arbete så har detta också krävt trovärdighet, utrymme, flexibla och snabba tillståndsprocesser, rikligt med konkurrenskraftig energi, smidiga trafikförbindelser och gott om kompetent arbetskraft. Inte heller kan man tillräckligt starkt betona synergieffekterna med de nuvarande aktörerna i regionen.
När man kommit så långt som till rätt förhandlingsbord så har placeringen av investeringarna övervägts på basen av tiotals olika mätare och kalkyler. Enbart tillträde till förhandlingsborden har inneburit att man lyckats skapa ett djupt förtroende mellan människor. Detta målmedvetna och enträgna arbete har nu lett till ett resultat som många för några år sedan skrattade åt och ansåg vara omöjligt. Men de skrattar inte längre. Gruppen bakom GigaVaasa skulle förtjäna ett nationellt erkännande för sitt utmärkta arbete.
Dessa investeringsbeslut stärker Finlands roll som en del av den snabbt växande europeiska värdekedjan för batterier. De skapar också nya möjligheter för nordiskt regionalt samarbete. Investeringarna påskyndar innovationer, ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen samtidigt som kraven på transport av människor, varor och råvaror ökar.
Vår industri knuffas framåt mot en allt högre förädlingsgrad. Värdet på varje transporterat ton ökar, produktionen förbrukar allt mindre energi och orsakar allt mindre utsläpp. Eftersom vi är ett exportinriktat område kan den övriga världen dra nytta av dessa teknologier och lösningar. Men innan dess måste vi komma ut i världen.
För några år sedan gick vi upp till kamp för att få med riksväg 8 i det nationella stomnätet. Eftersom det traditionellt sett endast har lagts vikt vid trafikmängderna, så krävdes det verkligen hårt arbete för att få förståelse för att transporterna som går längs riksåttan är enormt värdefulla och behöver ordentlig infrastruktur. Samma diskussion har förts i fråga om flygtrafiken. Antalet passagerare i vår region är inte enligt alla beräkningar tillräckligt stort för att förtjäna ordentlig reguljär trafik. Problemet är att en affärsresenär betraktas som lika värdefull som en semesterresenär trots att den ena har en miljonaffär i ryggsäcken och den andra bara en snorkel.
I fortsättningen realiseras styrkan i vår region allt mer till förmån för hela jordklotet och den omgivande atmosfären. Smidiga väg-, sjö-, järnvägs- och flygförbindelser ska göra det möjligt för lösningarna att nå ut i världen. Vid allokeringen av framtida infrastrukturinvesteringar bör ändamålsenligheten i dessa motiveringar fastställas på nytt. Det räcker inte med att titta på mängderna, utan man bör i allt högre grad övergå till ett värdeperspektiv när man fattar beslut i frågor om trafikinfrastruktur och trafikförbindelser.
