Ledarskapet och dess betydelse för organisationens framgång

Skribenten Marica Lassus, ledarutvecklare på LMI Finland och egenföretagare på MintLeader, jobbar med ledarskap och kommunikation. Devisen ”vi bygger Finland en ledare i taget” beskriver hur små steg gör stor skillnad. Marica tror på ständig förbättring och att vi alla har outnyttjad inneboende potential. Hon uppskattar genuina människor, läser mycket samt motionerar och påtar i trädgården på fritiden.

Bra ledarskap korrelerar med välmående anställda och bra ekonomiskt resultat. Enligt en finländsk studie som gjordes 2019 skulle bättre ledarskap kunna öka företagens rörelseresultat med hela 9,4 miljarder euro på årsbasis. Samtidigt visar internationella undersökningar, Finland inräknat, att bara 15 procent av anställda är verkligt engagerade i sitt arbete. Hisnande siffror. Som ledare i en organisation sitter du på en enorm förbättringspotential.

Ta vara på outnyttjad potential

Det funderas mycket på hur regionens företag ska hitta kompetent arbetskraft i framtiden. Tillgången på arbetskraft kommer inte att vara tillräcklig för att kompensera för pensioneringar, prognostiserad tillväxt och kompetensflykt. Det finns också ett matchningsproblem, d v s att arbetssökandes kompetens inte motsvarar arbetsgivarnas behov. Pensionsåldern fortsätter att höjas, men samtidigt föredrar arbetsgivarna yngre medarbetare. Ekvationen går inte ihop.

Förutom ny arbetskraft måste organisationerna fokusera på det uppenbara: ta vara på, utveckla och behålla den arbetskraft som de redan har. Precis som vi tar hand om kapitalresurserna bör vi också tänka systematiskt och hållbart när det gäller humankapitalet. Mycket har gjorts, men det finns ännu en stor outnyttjad potential.

Vi är mycket duktigare på att effektivisera produktion och processer än att leda människor. Tänk dig att bara 15 procent av produktionen skulle fungera som den ska, 75 procent skulle fungera sisådär och 10 procent vara enormt trasslig. Inget drömscenario precis. Men enligt internationella undersökningar är det just så det ser ut med jobbengagemanget bland de anställda. Organisationerna betalar villigt kostnaden för en låg standard, år efter år.

Självledarskapet ökar i betydelse

Förr i tiden var det chefen som ansvarade för tänkande och beslutsfattande och de anställda förväntades bara följa chefens instruktioner. Nuförtiden satsar framgångsrika organisationer på varje anställds drivkraft, kreativitet och förmåga att fatta beslut. Ledarskapets natur har förändrats.

I ett större perspektiv:
tänk om Finland inte bara hade världens bästa skola
och var världens lyckligaste land.
Tänk om vi också kunde erbjuda världens bästa ledarskap.

Plattare organisationer förutsätter mer självstyrda medarbetare än tidigare. Den medarbetare som förstår vad verksamheten syftar till och vågar agera på egen hand sparar tid till organisationen och kan bidra med fler perspektiv och uppfinningsrika lösningar på problem. Arbetet blir meningsfullt och belönande i sig när man får mera ansvar och möjlighet att lyckas.

Förmannens roll har inte blivit överflödig, utan går mer mot att visa riktningen och stöda individer i att använda hela sin förmåga för att skapa värde för organisationen. En dålig chef kan effektivt döda framåtandan och en bra chef kan skapa en engagerande atmosfär.

Gott ledarskap driver strategin

I strategiarbetet fokuserar man ofta och detaljerat på kunder och produkter, medan närmare linjedragningar vad gäller personalen lyser med sin frånvaro. Det är de anställda som ska verkställa strategin, så det finns många frågeställningar att fundera kring också i ett större perspektiv.

Hurudan människosyn och vilka värderingar och attityder har vi? Vilka kompetenser kommer vi att behöva i framtiden jämfört med nu? Hur ser vi till att ständigt utvecklas? Vilken arbetsgivarimage vill vi ha och vad gör vi för att skapa eller leva upp till den? Vilka krav ställs på ledarskapet? Hur mycket tid och pengar investerar vi i dessa målsättningar? Vad är kostnaden för att göra ingenting?

Faktorn med störst potential att bli en unik konkurrensfördel är troligtvis organisationens människor.

I ett större perspektiv: tänk om Finland inte bara hade världens bästa skola och var världens lyckligaste land. Tänk om vi också kunde erbjuda världens bästa ledarskap.