Mångfald på arbetsplatsen är en rikedom

Skribenten Lena Holmberg är personaldirektör i Snellmankoncernen. Det är ett hedersuppdrag att tillsammans med alla övriga medarbetare vara med och göra mat för finländarnas välbefinnande säger hon. En fin start på arbetsdagen får hon av morgonpromenaderna tillsammans med maken Gustav i den vackra Bosundnaturen.

I skrivande stund är gränserna stängda. Rörligheten är begränsad på ett sätt som vi knappast kunde föreställa oss ännu för ett par månader sedan, för under de senaste decennierna har världen ”krympt”. Öppnare gränser, ny gränsöverskridande teknik och kommunikation har inneburit att människor idag rör sig betydligt lättare mellan länder och kontinenter än för bara några decennier sedan. Det här syns också i en ökad inflyttning från utlandet till Finland.

Under nittiotalet skedde invandringen främst av humanitära skäl. Under tjugotalet har det blivit allt vanligare att människor flyttar till Finland på grund av familjeband, arbete eller studier. Finländsk utbildning har överlag ett gott rykte. Den är relativt sett förmånlig, och många österbottniska läroanstalter har haft ett lockande utbud av engelskspråkiga utbildningsprogram. Detta har lockat stora grupper av studerande också från länder utanför EU till yrkeshögskolor i Jakobstad och Karleby.

Hur gör man då för att få integreringen att lyckas?
Min erfarenhet är att det handlar om attityd och förhållningssätt.
Kulturen på en arbetsplats utgår
från den människosyn som råder i företaget.

För att klara av sitt uppehälle har de allra flesta av dessa studerande varit tvungna att ha ett arbete vid sidan av sina studier. För många av dem som arbetat hos oss på Snellman har utvecklingen varit sådan att en person först jobbat någon kväll i veckan och under loven. När studierna slutförts och examenspappren är i handen har personen vanligen sökt arbetstillstånd för heltidsarbete och många har stannat hos oss.

Invandringen har lett till en ökad mångfald på många arbetsplatser. Inom Snellman-koncernen har vi numera medarbetare av kring fyrtio olika nationaliteter. Det är helt klart en rikedom men samtidigt medför det utmaningar. Största utmaningen är språket. Begränsade språkkunskaper hos en medarbetare kräver mer av förmannen och den övriga arbetsgemenskapen. Samtidigt som möjligheterna till karriärutveckling, speciellt i yrken där det är viktigt att kunna kommunicera på finska eller svenska, blir begränsade.

Hur gör man då för att få integreringen att lyckas? Min erfarenhet är att det handlar om attityd och förhållningssätt. Kulturen på en arbetsplats utgår från den människosyn som råder i företaget. Den kristna människosynen utgår från tanken om alla människors lika värde, att varje människa är skapad unik och har ett omistligt värde oavsett yrkesroll. När människor bemöts med den respekt detta faktum innebär, så skapar det en god grund för förtroende. Vi är olika till det yttre och även till det inre, men ändå är likheten i att vara människa större än olikheterna i t.ex. kön och kultur. Varje människa har behov av att bli lyssnad till, att höra till, vara behövd och känna mening.

I en tillverkande industri som vår med många och långa processer från råvara till färdig produkt är det inte alltid så lätt att få grepp om helheten och se sin egen andel i slutresultatet. När man ser och förstår helheten inser man betydelsen av sitt eget arbete och börjar värdesätta det på ett helt annat sätt. Det har vi tydligt sett t.ex. hos anställda inom produktionen som via utbildning på arbetsplatsen fått en djupare förståelse för helheten och sin egen del i den.

Under vårt arbetsliv tillbringar vi vanligen en tredjedel av dygnets timmar på arbetsplatsen, två tredjedelar är vårt privatliv. Dessa liv lever vi ändå parallellt, de bildar en helhet som vi hela tiden bär med oss. Vi kan inte, och behöver inte helt hänga av oss vårt privatliv när vi kommer till arbetsplatsen. Alla gör det i någon mån, en del mindre och en del mer och det behöver man ha respekt för. Respekt och öppen kommunikation skapar förtroende.

I bemötandet av vår medarbetare och i arbetet för att stöda välmående i arbetet, utgår vi från människans liv som helhet. Ett ömsesidigt förtroende ger där en bra grund för att hantera och stöda även i situationer som inte är direkt arbetsrelaterade. En öppen och förtroendefull atmosfär gör att det är lätt att kommunicera på ett sådant sätt att man lär sig av varandra och det gäller även språket.

När viljan finns når man varandra även om språkkunskapen inte är perfekt. När man vet att den andra vill en gott är det helt okej när arbetskamraterna möter en med ett glatt gomorron, även om orden på ens eget modersmål betyder ”gå och dö”.

VAIKUTA JA VERKOSTOIDU – LIITY JÄSENEKSI KAUPPAKAMARIIN