Publicerad på Österbottens Tidning fredagen 27.12.2019.
Om man skulle dela ut betyg åt olika regioner så skulle Jakobstadsregionen även i år få vitsordet tio. Dessutom skulle regionen få ett stipendium för förändringsbenägenhet, det vill säga resiliens. En resilient region har en förmåga att ömsa skinn efter en yttre regionekonomisk chock. Just därför är resilienta regioner framgångsrika.
Enligt forskarna är nycklarna till Jakobstads framgång regionens aktörer. Det är helt enkelt människorna som i sina olika roller jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Samarbetet förädlas till en ekonomisk framgång för hela regionen. I flera undersökningar om gruppdynamik har man lagt märke till att grupper, som till sin sammansättning består av mångfald, klarar sig bäst. Med mångfald menas olika bakgrund bland annat med avseende på kön, ålder, nationalitet, utbildningsbakgrund och tro. Utgångsläget för Jakobstadsregionen är på så sätt mycket gynnsamma.
Rötterna går långt bak i historien och har format regionen till att bli dagens framgångssaga. Tjärhandeln lade grunden för företagande, internationell handel och framgång. Under tiden vi hörde till Sverige knöts folket å sin sida an till den västra grannen så att vi ännu idag låter oss influeras av Sverige på många sätt. Massor av människor emigrerade till Amerika och via dem kom vi i kontakt med nya fenomen såsom jazzmusiken.
Redan i hundratals år har olikheter accepterats i Jakobstadsregionen och de ges utrymme – människor och fenomen kommer och går, och man hör olika språk runtomkring sig. Regionen har också lyckats bibehålla en god befolkningsutveckling och befolkningen kommer att öka även i framtiden. Tillväxten baserar sig i synnerhet på invandring och en nativitet som är högre än landets medeltal.
Av nyfinländarna stannar upp till 80 procent i området och de sysselsätts också i betydligt högre grad än i landet i genomsnitt. För nyfinländarna har det funnits gott om produktionsarbete som inte kräver några språkkunskaper och som fungerat som en inkörsport i arbetslivet. Samtidigt har arbetet och arbetsgemenskapen bidragit till integrationen i lokalsamhället.
Lokalbefolkningens höga nativitet är å sin sida kopplad till den starka religiösa tron därifrån betydelsen av nätverk och den starka företagsamheten kommer. De starka lokala och sociala nätverken märks både på fritiden och i arbetet. Talkoandan är starkt närvarande hos människorna då det gäller sport- och kulturaktiviteter och man deltar aktivt i gemensamma evenemang.
Antalet företag per invånare är nästan dubbelt så hög i jämförelse med övriga Finland eftersom man är van att göra saker själv i stället för att arbeta i någon annans tjänst. Familjeföretagande har skapat stabilitet och trygghet för regionen: det ekonomiska kvartalet är långt och man är mån om sina anställda. Samtidigt har det varit typiskt för regionen att våga tänka stort och grannens framgång har man klokt nog kunnat uppleva att det också kommer en själv till godo.
Även inom den offentliga sektorn har man fattat modiga beslut som enligt många till och med gränsat till storhetsvansinne, såsom projekten Campus Allegro och torgparkeringen. Karakteristiskt för regionen är också att man vill fatta beslut på ort och ställe trots att det kanske skulle betyda att man simmar motströms, det vill säga i strid med den rådande utvecklingen. Därför har regionen egna lokala telekom- och energibolag. De saker som man upplevt som kritiska och viktiga så har man velat sköta om själv.
Regionen gestaltar sig som en plats av möjligheter och i kärnan finns en vilja att leva i regionen och skapa välfärd. Andan i Jakobstad skulle kunna sammanfattas med de här orden – en lokal klubb, en internationell hubb. Och det bästa med allt detta är att det inte sitter i arvsanlagen utan att miljön smittar av sig – prova du också!
Paula Erkkilä
direktör, Österbottens handelskammare
