Paula Erkkiläs kolumn i ÖT: Kommunala beslutsfattare 2.0

Paula Erkkilä

Publicerad på Österbottens Tidning torsdagen 4.3.2021.

Ingen annanstans i världen har man på lokal nivå haft så många uppgifter och mycket makt som i Finland. Det kommunala självstyret som är mer än 150 år gammalt håller nu på att förändras och inom de närmaste åren så kommer kommunerna att omformas mer än under hela deras historia hittills. Och bra så. Världen förändras, det är inte desto mer dramatiskt.

Till kommunernas kärnuppgifter i framtiden kvarstår utveckling, utbildning och planläggning. I praktiken innebär detta att kommunerna ska satsa på att skapa nya arbetsplatser och utveckla näringslivets förutsättningar. Samtidigt ska de se till att transportförbindelserna utvecklas och att tillgängligheten till och från regionen förbättras. Inom utbildningen betonas kompetens och bildning på bred front och med hjälp av planläggningen säkerställer man en fungerande vardag, möjliggör olika boendeformer samt tryggar servicen och utvecklingen av näringslivet.

Den verklighet där beslut om kommuninvånarna fattas kommer delvis att förändras på grund av kommunernas uppgifter. En del av ändringarna kommer att ske under nästa fullmäktigeperiod. Kommunala beslutsfattare kommer helt klart att behöva lösa sådana problem som man ännu inte vet något om. De lösningar som man använt sig av tidigare är långt ifrån alltid lämpliga för framtida frågor. Vad är det som krävs av nya kommunala beslutsfattare med tanke på allt detta?

I Facebook-gruppen för den kommunala politiken i Karleby ställdes följande fråga till kandidaterna: ”Hur gör du när du i fullmäktige eller i nämnderna måste fatta beslut om sådana frågor som du på rak arm kanske inte alls känner till”. En briljant fråga som varje kandidat borde tänka på.

Frågorna är nästan alltid komplexa och har en systemisk koppling till varandra, och följaktligen kan de nödvändigtvis inte delas in i antingen eller-kategorier och lösningar. Då beslut ska fattas så är det dock många gånger nödvändigt att kategorisera ärendena så att de inte bordläggs. Förutom fakta så påverkas besluten kanske ännu mer av andra faktorer såsom ideologi och egna värderingar, partipolitisk bakgrund, egna åsikter och upplevelser, nätverk och relationer samt djupgående övertygelser. Ofta tolkar vi saker och ting helt fel till och med på basen av obestridliga fakta. Politiken kan tillföras ytterligare en nyans i och med att det är enkelt att få saker att se ut som man vill och få fakta att se ut som om de stöder ens egna idéer.

I kommunerna behandlas många olika frågor och det finns ingen person som har koll på allt. Det gäller att grundligt sätta sig in i ärenden, ställa sina egna förutfattade meningar åt sidan och verkligen vilja förstå. Ibland är det riktigt svårt. Dessutom är det viktigt att kunna samarbeta, lyssna och diskutera även med personer som har en annan åsikt.

Det finns ingen genväg men det går att utveckla det egna sättet att tänka. Om man utvecklar sitt tänkande så kan man fatta bättre beslut vad det än gäller. Det kan löna sig att påbörja den här resan genom att bekanta sig med den framlidne svenske professorn Hans Rosling och hans livslånga kamp mot globala vanföreställningar. Rosling förklarar på ett förståeligt och insiktsfullt sätt hur vi människor fattar beslut baserade på vanföreställningar och hur felaktiga uppfattningar vi har om många saker.

När du förstår vad som styr ditt eget tänkande så är det lättare att förstå även andra människor. I årets kommunalval väljer vi nya kommunala beslutsfattare som med sina beslut ska bidra till vår framgång på 2030-talet. Kommunalt beslutsfattande är ett krävande jobb och jag önskar kandidaterna all framgång.

Vaikuta ja verkostoidu

– LIITY JÄSENEKSI KAUPPAKAMARIIN