Paula Erkkiläs kolumn i ÖT: Spräck bubblan i arbetslivet

Paula Erkkilä

Publicerad på Österbottens Tidning söndagen 10.1.2021.

Befolkningen i Finland har minskat sedan år 2014 och samtidigt har diskussionen om bristen på kunnig arbetskraft trappats upp. Då befolkningen minskar så finns det inte folk till alla jobb. Inte ens coronaviruset underlättade situationen eftersom problemet inte är konjunkturrelaterat utan strukturellt.

I handelskammarens konjunkturbarometer i november så svarade drygt en tredjedel att bristen på yrkeskunnigt folk bromsar verksamheten. Dessutom rapporterar 56 procent av företagen att rekryteringsbehovet ökar inom de närmaste åren. Det är helt klart att om vi inte nu fattar sådana beslut som främjar tillgången på arbetskraft så kommer bristen på kunnigt folk att utgöra ett betydande hinder för tillväxten vid nästa högkonjunktur.

Befolkningsutvecklingen i Finland är dyster läsning. Nativiteten sjunker snabbare än förväntat medan antalet äldre ökar explosionsartat vilket i sin tur ökar trycket på den offentliga ekonomin. Den här utvecklingen innebär att Finland måste locka till sig flera skattebetalare utifrån. Kunnigt folk som arbetar samt ungdomar som studerar, får jobb, bildar familj och blir en del av det finländska samhället.

Hur ser det då ut i Österbotten och Mellersta Österbotten? NTM-centralens utredning ger ingen anledning att hurra. Antalet personer i arbetsför ålder har minskat med 16 500 i landskapen på 2010-talet. Tack vare invandring har ändå båda landskapen under samma period lyckats locka till sig en hel del människor i arbetsför ålder. Summan av bortfallet och invandringen är ändå ett underskott på nästan tiotusen skattebetalare i arbetsför ålder.

Den största enskilda orsaken till bortfallet är flyttningsrörelsen inom landet – mer än hälften beror på att man flyttar härifrån. Det är speciellt invandrare som vi inte lyckas hålla kvar, nästan hälften av dem som flyttat bort är utlänningar. Under ett årtionde har vi sagt hej då åt mer än 4000 utlänningar. Många av dem har avlagt examen i våra högskolor men har blivit tvungna att söka jobb på annat håll.

Man kunde tro att en exportinriktad och tvåspråkig region skulle kunna erbjuda bättre möjligheter för en utländsk yrkeskunnig person att hitta sin plats i arbetslivet. Vår arbetsmarknad är ändå ännu mycket inhemsk. Många arbetsgivare saknar erfarenhet av internationella rekryteringar eller en mångkulturell arbetsplats. Det finns en enorm kunskapspotential att tillgå men våra företag kan inte dra nytta av den.

Arbetslivet lever på ett sätt i sin egen bubbla. I bubblan går alla i samma skolor och följer likartade karriärstigar. Då man rekryterar en finländare så vet man i stort sett vad man får. Att anställa en utlänning är däremot för det mesta förknippat med en större risk. Ofta skulle det ändå löna sig att ta den risken, eftersom det kan leda till nya nätverk, bredare perspektiv och nya arbetsmetoder. För många arbetsplatser ligger den här risktagningen närmare än någonsin, i framtiden klarar man sig inte längre i bubblan.

Coronaviruset gjorde oss antagligen i detta fall en tjänst genom att radikalt förändra världen. Företagen har även blivit tvungna att förändra sin egen verksamhet och för många gäller det nu att ta stora steg framåt för att internationalisera sin affärsverksamhet. Detta skulle också öppna upp möjligheter för utländska arbetstagare och studerande. Företagen behöver uppmuntran och stöd för att anställa folk utanför den egna bubblan. För detta finns hjälp och sparring att tillgå lokalt, bland annat av andra företag, ekosystemet Talent Coastline och handelskammaren.

Vaikuta ja verkostoidu

– LIITY JÄSENEKSI KAUPPAKAMARIIN