Paula Erkkiläs krönika: Lat, dum och oduglig?

Publicerad på Vasabladet och Österbottens tidning 4.2.2024.

Minns någon fortfarande tiden innan corona på jobbet? När man på grund av ett enda möte var redo att resa genom halva Finland tidigt på morgonen och tillbaka samma natt. Sedan kom Teams, Zoom och andra distansmöjligheter. Småningom fanns det bara tysta initialer på möten och där bakom gjorde var och en vad de ansåg vara bäst. Någon tvättade kläder, en annan dammsög, en tredje gick på promenad eller klöv ved; kanske var någon till och med mentalt närvarande på mötet.

När arbetets sociala karaktär förändrades vaknade många också till att arbetet var tråkigt. När allt mänskligt togs bort, återstod bara – ja, arbete. Tråkiga, monotona och tröga dagar följde varandra. Arbetets meningsfullhet sågs inte längre, och om det tidigare hade känts, försvann den känslan nu. För många resulterade det i boreout.

Det kan vara frågan om boreout när en arbetstagare känner att hens kompetens, arbetsinnehåll och mängd inte är i balans. Arbetet erbjuder inte tillräckligt med intellektuell utmaning eller är monotont. Personen är missnöjd men kan inte agera för att förändra situationen. En person med boreout försöker spendera all sin tid på att sträcka ut sina få arbetsuppgifter för att fylla arbetsdagarna. Samtidigt undviker hen dock arbete och försöker ”leka arbete” för att behålla sin hatade arbetsplats.

Om boreout förlängs kan det orsaka liknande symtom som arbetsutmattning alltså burnout. Forskare har identifierat apati, depression och koncentreringssvårigheter som symtom på boreout. På arbetsplatsen kan detta visas som minskad uppmärksamhet, ökad felaktighet, ökade risker inom arbetssäkerheten och till och med ökande olyckor. Slutligen kan det leda till utmattning och tillfällig eller till och med permanent förlust av arbetsförmågan. Det är alltså ingen liten sak.

För att komma ur detta dödläge och på snabbvägen till att lyckas bota boreout, väljer många att byta arbetsplats. På LinkedIn läser vi ständigt inlägg om övergången till nya utmaningar. Högsäsongen för arbetsplatsbyte verkar vara alltid efter semestrarna. Under början av året har det varit aktivitet på den fronten igen. Många som har tagit sig an nya utmaningar har lämnat det olyckliga gamla arbetslivet bakom sig.

Och ja, ibland blir det bättre genom att byta. Att byta arbetsplats är ändå alltid en risk där både arbetstagaren och arbetsgivaren kan förlora. Ur ett helhetsperspektiv kan man bli sittande med Svarte Petter i handen, och även om lönen ökar kan andra faktorer försämras. Därför är metoden att ärligt skriva ner plus och minus samt ens egna prioriteringar utmärkt för den som sitter på bänken och överväger. Om det enda som återstår på plussidan är en bättre lön, borde varningsklockorna ringa. Speciellt boreout botas inte med lön.

Från arbetsgivarens perspektiv skakar bytesrouletten om saker på arbetsplatsen under en lång tid. Det talas mycket lite om vad hela spektaklet kostar. En uppskattning visar att hela händelsekedjan, där en anställd ersätts av en ny, kostar företaget cirka 9–11 månaders lön. Dessutom tillkommer alla andra kostnader för rekrytering, som annonser, konsulter och lämplighetstester. Den inre sociala röran på arbetsplatsen är en helt annan historia.

Om det finns minus i det nuvarande jobbet men också stora plus, är det värt att innan det slutliga beslutet ha en öppen diskussion mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Det kan bäst öppna upp nya perspektiv på arbetsuppgifterna eller ansvarsområdena – nya utmaningar och meningsfullt arbete. En återupplivad gnista och passion kan plötsligt hittas närmare än man kunde hoppas på i förväg.

Vaikuta ja verkostoidu

– LIITY JÄSENEKSI KAUPPAKAMARIIN