Finansministeriet utreder för närvarande förutsättningarna för att införa en regional turistskatt och har begärt synpunkter som underlag för beredningen. Med turistskatt avses i regel en skatt eller avgift som uppbärs i samband med kortvarig inkvartering. Motsvarande avgifter kopplade till övernattning tillämpas i flera av Europeiska unionens medlemsländer.
I de flesta europeiska städer innehåller turistskatten ofta motprestationer, såsom fri användning av lokaltrafiken. Med andra ord kan modellen fungera i tydliga turistdestinationer där skatten har ett klart syfte, till exempel att minska privatbilism eller dämpa en okontrollerad tillväxt av turismen.
Turismen i Finland utvecklas svagare än i övriga Europa. Branschen har påverkats negativt av följderna av Rysslands anfallskrig samt av den svaga ekonomiska utvecklingen i landet. Ytterligare utmaningar är en av EU:s strängaste beskattningar av turismsektorn och den därav följande svaga lönsamheten, ett kostnadsläge som hör till de högsta inom EU samt Finlands låga kännedom och begränsade tillgänglighet.
I regeringsprogrammet har turismens tillväxtpotential identifierats och ett mål om att främja turismen har skrivits in. I praktiken har dock förutsättningarna för turismen försvårats genom höjningar av mervärdes- och alkoholskatterna. Ett införande av turistskatt skulle ytterligare försvaga situationen.
Den höga beskattningen försämrar redan i dag den finländska turismens internationella konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter. Mervärdesskatten för turism- och restaurangbranschen höjdes i Finland i början av 2025 från 10 till 14 procent. Även om beskattningen lindrades med en halv procentenhet nu vid årsskiftet, är skattenivån fortfarande hög. Mervärdesskatten på inkvartering är den näst högsta inom EU.
Över hälften av hotellens försäljning består av mat och dryck. Mervärdesskatten på livsmedel är den sjätte högsta inom EU och alkoholbeskattningen den högsta. I länder där turistskatt tillämpas är beskattningen av inkvartering betydligt lägre än i Finland, samtidigt som den grå ekonomin inom turismsektorn är avsevärt större än hos oss.
Enligt vår uppfattning lämpar sig turistskatt varken för Finland i allmänhet eller för vår region i synnerhet. I landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten har turismen en mindre roll jämfört med annan näringsverksamhet. Tvärtom bör servicesektorn stärkas för att möjliggöra utveckling och investeringar sida vid sida med den snabbt växande industrin.
I dagsläget har servicesektorn – och i synnerhet den begränsade inkvarteringskapaciteten – redan blivit en flaskhals för affärsresor under vardagar. En bransch som är i stort behov av investeringar och nya företag kan inte bära en ökande skattebörda. Därtill består inkvarteringssektorn i regionen till stor del av små aktörer, för vilka en turistskatt skulle innebära en oskälig administrativ börda och ytterligare minska branschens attraktionskraft.
Initiativet till turistskatt har väckts i Rovaniemi, där professionell inkvarteringsverksamhet i bostadshus har vuxit okontrollerat. En turistskatt skulle dock inte lösa detta problem, eftersom den i praktiken skulle riktas mot hotell. Av aktörer som bedriver professionell inkvarteringsverksamhet i bostadshus skulle skatten däremot inte kunna uppbäras. Därmed skulle turistskatten snedvrida konkurrensen mellan hotell, vandrarhem och campingplatser å ena sidan och professionella aktörer inom bostadsinkvartering å den andra.
Mot bakgrund av ovanstående motsätter vi oss införandet av turistskatt i Finland, såväl nationellt som regionalt.
