OP Pohjolas seniorekonoms Joona Widgréns makroekonomiska utsikt
Världsekonomin har klarat sig betydligt bättre i år än många hade väntat sig – eller befarat. Den handelspolitiska osäkerheten och de geopolitiska spänningarna har inte stoppat tillväxten, och konjunktursiffrorna har under de senaste månaderna varit mestadels goda. Utsikterna för industrin och världshandeln har förbättrats, och framför allt den snabba ökningen av investeringar i artificiell intelligens har bidragit till tillväxten.
Det ekonomiska läget kan ändå förändras snabbt. Eftersom krisen i Mellanöstern fortfarande pågår ligger oljepriset nu på 100–110 dollar per fat. Om priset ligger kvar på den nivån under en längre tid kommer inflationen inte att avta som väntat, hushållens köpkraft försvagas och räntorna förbli höga. De energiintensiva länderna drabbas hårdast.
Ur Finlands perspektiv har utvecklingen i omvärlden varit överraskande god. Uppgången inom industrin och tillväxten i världshandeln syns redan i exportsiffrorna, och investeringarna har vänt uppåt. Efter att statistiken har preciserats ser det också ut som om återhämtningen började tidigare än man trodde för bara en tid sedan.
Under tredje kvartalet i år ser tillväxten ut att ha tagit fart, och konjunkturindikatorerna pekar på en tillväxttakt på över två procent. Om utvecklingen fortsätter i samma riktning kommer ekonomin att växa snabbare under 2026–2027 än någon gång sedan 2017–2018.
Hittills har tillväxten främst drivits av exporten och investeringarna. Förväntningen är att återhämtningen framöver så småningom också ska sprida sig till konsumtionen och arbetsmarknaden.
Det finns redan tecken på detta. Företagens förtroende har stärkts och de stora datacenterprojekten stöder byggandet. Sysselsättningen, som länge har försvagats, såg i augusti äntligen ut att vända uppåt. Även arbetslösheten minskade.
Hushållen skulle nog ha pengar att konsumera för. Sparkvoten är hög, och de disponibla realinkomsterna väntas öka med nästan två procent nästa år. Men enbart ökad köpkraft får inte människor att börja handla. Avgörande är om de vågar lita på sin egen ekonomi och på att de får behålla sina jobb. Vi räknar ändå med att konsumtionstillväxten gradvis tar fart.
Den allt dyrare energin utgör en tydlig motvind för återhämtningen. Att inflationen i Finland har tilltagit den senaste tiden beror huvudsakligen på energin, särskilt bränslepriserna. Pristrycket har knappt spridit sig till andra varor och tjänster, och den underliggande inflationen har förblivit måttlig. Det handlar alltså inte om någon inflationsspiral. Men även om prisökningarna inte sprider sig i någon större utsträckning, känns de högre energipriserna i hushållens plånböcker.
Utsikterna är nu bättre än man bedömde för bara en kort tid sedan, men det är ännu för tidigt att tala om en stark högkonjunktur. Det största frågetecknet är Mellanöstern. En utdragen kris skulle hålla energipriserna och räntorna höga och försvaga efterfrågan på Finlands exportmarknader. Om läget däremot lugnar ner sig kan de nuvarande prognoserna visa sig vara rentav försiktiga.
Den här utsikten har publicerats i samband med Business Panel-konjunkturbarometern.
Bekanta dig med Business Panels resultat.
