Österbottens handelskammares områdes exportdrivna ekonomi bygger i allt högre grad på en digital grund. Företagens konkurrenskraft vilar inte bara på produktion och kompetens, utan också på fungerande datakommunikation, tillförlitliga molntjänster och hållbar cybersäkerhet. Denna infrastrukturs sårbarhet förblir ofta osynlig – tills den avslöjas i en krissituation.
Finländska företags beroende av tjänster från ett fåtal amerikanska teknikjättar har blivit kritiskt. Då teknologin i allt högre grad betraktas som en strategisk resurs under statlig kontroll, uppstår frågan: vad händer med finländsk affärsverksamhet om regleringen skärps, relationerna till länderna som levererar teknologin försvagas eller tillgången till teknologier begränsas?
Det är dags att lyfta frågan om den digitala suveränitetens framtid. Att identifiera risker betyder inte att bromsa utvecklingen – tvärtom, det är en förutsättning för att finländska företag ska kunna växa, förnyas och lyckas i den digitala världen på egna villkor.
I molnet, men under vems kontroll – geopolitisk risk och motståndskraft i teknikberoendet
Molntjänster är en central del av företagens, de offentliga organisationernas, samhällets och till och med försvarssektorns digitala infrastruktur. De ger kostnadseffektivitet och skalbarhet, men har samtidigt skapat ett kritiskt beroende för våra företag och hela vårt samhälle av några få amerikanska teknikföretag såsom Microsoft, Amazon och Google. Helsingin Sanomat rapporterade i somras att europeiska företag endast innehar två procent av marknadsandelen för digitala plattformar, medan amerikanska företag står för 86 procent.
Denna koncentration innebär en betydande geopolitisk risk: väpnade konflikter, teknologiska sanktioner och ökade spänningar mellan länder kan påverka tillgången till tjänster, avtalsvillkor och datahantering – amerikansk lagstiftning möjliggör ju tillgång även till data som lagras på servrar inom EU. Finlands digitala försörjningsberedskap kan inte enbart bygga på datahantering i tredje land.
Vår exportindustri får inte förbli en passiv iakttagare. Vi behöver egna planer, lösningar och kompetens för att trygga den digitala försörjningsberedskapen och hanteringen av kritisk infrastruktur enligt europeiska principer.
Den digitala försörjningsberedskapen kan stärkas genom följande åtgärder:
- Hybridmodeller: Kombinera tjänster från olika leverantörer och ta i bruk även europeiska molntjänster.
- Avtalsmässigt: Säkerställ att data förblir inom EU:s lagstiftningsområde och att ansvaret är juridiskt tydligt reglerat.
- Tydlig reglering: Utarbeta nationella och inom EU gemensamma riktlinjer för användning av molntjänster i kritiska funktioner.
- Riskhantering: Bedöm aktivt teknologirisker och bered dig på störningar.
Cyberhot och datasäkerhet – den digitala tidens brottslighet utvecklas
Försörjningsberedskap och totalförsvar har länge varit centrala teman i samhällsdebatten, och Finland fungerar som ett föredöme när det gäller nationellt försvar. Men datasäkerhet diskuteras inte lika brett, trots att hoten mot informationssäkerheten blir allt mer varierade och utvecklas i snabb takt – och cyberbrottslighet har utvecklats till en professionell, global verksamhet.
Brottslingar använder AI för att skapa allt mer trovärdiga bluffmeddelanden, och nätfiske är fortfarande den vanligaste attackformen. Särskilt så kallade vd-bedrägerier, där förövaren utger sig för att vara företagsledning, har blivit vanligare.
Ransomware sprids ofta via mobila enheter och kan slå ut affärsverksamheten genom att kräva lösensummor för återställning av data. Svaga lösenord och bristfällig multifaktorautentisering ökar riskerna. I takt med att distansarbete och molntjänster har blivit allt vanligare har skyddet av terminaler blivit ännu mer kritiskt.
Social manipulation – det vill säga att lura användare – är en allt effektivare attackmetod. Ökad medvetenhet och utbildning är fortfarande de mest verkningsfulla försvarsåtgärderna.
Statistiken visar allvaret i situationen: Cybersäkerhetscentret hanterar årligen tiotusentals säkerhetsincidenter, och antalet ökar stadigt.
Frågor om informationssäkerhet betraktas ofta som it-avdelningens ansvar, men ansvaret ligger framför allt hos företagsledningen. Centrala skyddsåtgärder är stark autentisering, användarutbildning och systematiskt tillämpande av bästa praxis.
Den NIS2-förordning som trädde i kraft i Finland i april ålägger företag att stärka sin cybersäkerhet, särskilt vad gäller ledningens ansvar, riskhantering, rapportering och leverantörskedjor. Det finns etablerade standarder som kan användas som referensram, och Cybersäkerhetscentrets riktlinjer stöder företagen i praktiskt genomförande.
Artificiell intelligens i affärsverksamhet – hot eller strategisk möjlighet
AI väcker oro kring integritet, missbruk och förändringar på arbetsmarknaden. Arbetsroller omformas, och på vissa områden kan uppgifter försvinna – vilket ökar osäkerheten och understryker behovet av kontinuerlig kompetensutveckling.
Samtidigt erbjuder AI betydande möjligheter: den ökar produktiviteten, effektiviserar processer och skapar nya arbetstillfällen – särskilt inom expert- och utvecklingsuppgifter. Forskning visar att AI på lång sikt skapar fler jobb än den eliminerar, även om arbetets natur förändras.
Detta är inte den första teknologiska omvälvningen, och därför är proaktivt agerande avgörande. Genom satsningar på utbildning och kompetens säkerställs att nyttan fördelas brett.
AI är en strategisk fråga för varje företag. Den påverkar direkt konkurrenskraft, effektivitet och förnyelse – inte längre bara som teknik, utan som en styrande kraft för hela verksamheten.
Ansvarsfull användning av AI kräver en trygg och uppmuntrande miljö, där personalen uppmuntras att experimentera och där principer för datasäkerhet och etik efterlevs. Företag som agerar på detta sätt bygger inte bara konkurrensfördelar, utan också en hållbar framtid.
Tillsammans mot en hållbar och säker digital framtid
Utmaningarna inom digital försörjningsberedskap, cybersäkerhet och AI är komplexa – men de behöver inte man möta ensam. Nu krävs smidighet, mod och förmåga att förutse. Tillsammans kan vi bygga en smartare, tryggare och geopolitisk stabilare digital miljö där tillväxt, innovation och krisresiliens inte står i motsats till varandra, utan stärker varandra. Öppenhet, samarbete och delning av bästa praxis stärker hela samhällets motståndskraft.
Österbottens handelskammares digitaliseringsutskott bjuder in företag och beslutsfattare till diskussion. Digital försörjningsberedskap är en del av den nationella säkerheten och konkurrenskraften – dess uppbyggnad kräver ett brett och långsiktigt samarbete över sektor- och branschgränser.
Österbottens handelskammares digitaliseringsutskott:
Eino Airaksinen, Telia Finland Abp
Anders Brännbacka, OSTP Finland Oy Ab
Juha Erkkilä, Hilla Group Abp
Niklas Granholm, Elisa Abp, Vasa
Mira Grönvall, Vasa yrkeshögskola Ab
Mats Hägglund, Fellowmind Finland Ab
Jari Isohanni, Centria-ammattikorkeakoulu Oy
Aki Itävaara, Oy Leinolat Ab
Tuomas Kallio, Centria-ammattikorkeakoulu Oy
Juha Kalliokoski, Wärtsilä Oyj Abp
Petri Kaustinen, Loihde Abp
Markus Ketola, Vitec Raisoft Ab
Jesse Laukkanen, Kokkolan HalpaHalli Oy
Julius Lindholm, Lounea Yritysratkaisut Oy
Jussi Loukiainen, Platonic Partnership Oy
Tom Nordström, Brightview Ab
Kenneth Nylund, Jakobstadsnejdens Telefon Ab
Hannu Ojajärvi, ABB Oy
Mathias Rönnlund, Mirka Oy
Veli-Pekka Salo, Wapice Ab
Hannu Sarja, Wideflow Oy
Robert Ståhl, Herrfors Ab
Marko Viitala, Hitachi Energy Finland Oy
Mia Brännbacka, Österbottens handelskammare
