Publicerad på Österbottens Tidning och Vasabladet fredagen 15.10.2021.
Konjunkturen i de österbottniska företagen har utvecklats mycket positivt, och på många håll kan det sägas att vi har återgått till den nivå som rådde före pandemin. De positiva utsikterna framhävs av alla de investeringar som kontinuerligt syns i nyhetsflödet och den historiskt höga sysselsättningen. Samtidigt utmanas tillväxten av störningarna inom den globala produktions- och logistikkedjan samt bristen på kunnig arbetskraft.
Omfattningen av och tempot på förändringarna i företagens verksamhetsmiljö är enorm. Listan över igenkänningsbara trender och förändringsdrivkrafter kan kännas överväldigande: den accelererande digitaliseringen, öppenheten, företagsansvaret, de globala verksamhetskedjorna, klimatförändringen, urbaniseringen, den föränderliga geopolitiken och hybrida arbetskulturen – bara för att nämna några.
Allt detta berör varje företag och förutsätter att man reagerar eller åtminstone tar det i beaktande. I synnerhet i företagens styrelser drar man upp riktlinjer för framtiden och försöker hitta oslagbara strategier. Nu krävs det en sådan visdom och visionsförmåga som man inte är van med från tidigare. Men kan företagen använda sig av styrelserna som en resurs?
Styrelsens roll framhävs vad gäller den traditionella processen med verkställande direktör, beredningsgrupp och styrelse. I styrelserna bör det finnas ny kompetens och nya perspektiv, mångfald och kreativitet för att man ska hitta nycklarna till kraven och möjligheterna. Med tanke på att styrelserna har stora möjligheter att påverka så finns det i Finland ännu förvånansvärt många små och medelstora företag vars styrelsearbete är i sin linda.
En aktiv styrelse tillför mervärde till företagets verksamhet. Styrelser med varierande kompetens, erfarenhet och perspektiv stöder bolagets affärsverksamhet och dess utveckling samt en god förvaltning. En kompetent och välorganiserad styrelse i ett företag kan i själva verket identifiera eventuella fallgropar och ha en betydande roll som motor för tillväxten och som möjliggörare.
Det lönar sig för små och medelstora företag att djärvare fundera över sitt styrelsearbete och även dess sammansättning enligt företagets aktuella situation, strategi och utvecklingsfas. Det har visat sig att de styrelser som har oberoende, externa medlemmar är bättre rustade att tänka i nya banor. Allra tydligast syns skillnaden i styrelsens förmåga att utmana och sparra vd:n. De oberoende styrelsemedlemmarna effektiverar också strategiarbetet och beslutsfattandet samt utvidgar företagets kontaktnätverk.
Enligt en färsk utredning som Hallituspartnerit rf låtit göra saknar 54 procent av de österbottniska små och medelstora företagen en oberoende styrelsemedlem. Endast ett fåtal säger att de har övervägt att komplettera styrelsen med en utomstående person. Detta är förståeligt i och med att många ägarföretagare är med i styrelserna. Vågar jag lita på en ny styrelsemedlem? Hur reagerar jag när den nya styrelsemedlemmen ifrågasätter de tidigare verksamhetsmodellerna eller utmanar de gamla sanningarna?
Samtidigt upplever ändå många företag att styrelsemedlemmarna inte byts ut tillräckligt ofta eller inte har tillräcklig kompetens med tanke på företagets framtida utmaningar. Det finns alltså skäl att utveckla styrelsearbetet. Vinnarna och förlorarna i det nya normala arbetslivet avgörs genom förmågan att reagera snabbt och anpassa sin verksamhet till villkoren i den nya verksamhetsmiljön. Omvälvningen skapar osäkerhet men också möjligheter att ta företaget till en helt ny nivå. Just nu är det rätt tillfälle att lägga om rodret och ändra riktningen för styrelsearbetet.
