Flygtrafiken får ofta bära rollen som skurk – ibland av klimatskäl, ibland på grund av kostnader. Behovet av regionalflyg ifrågasattes återigen (HS 13.9). Ofta förbises de positiva effekterna av flygtrafiken.
Handelskamrarna lät för ett år sedan göra en omfattande utredning om flygplatsnätets och flygtrafikens effekter. Utredningen visade att flygtrafikens inverkan på ekonomin är mycket betydande. Flygtrafiken påverkar näringslivet och samhällets strukturer i betydande grad genom att skapa arbetsplatser, möjliggöra tillväxt och generera skatteintäkter. Så pass betydligt att det är svårt att se alternativa lösningar som skulle ge en motsvarande effekt på livskraften.
För de 13 regionala flygplatser som var föremål för utredningen gällde att en fjärdedel av omsättningen inom deras influensområden var beroende av flygtrafiken. I euro var detta 38 miljarder år 2023. Samtidigt var dessa flygplatsers sammantagna årliga underskott cirka 21 miljoner euro.
I dessa områden fanns 96 000 flygtrafikberoende arbetsplatser. Det innebär att nästan vart femte jobb är beroende av flyg. De skatteintäkter som genererades av flygtrafikberoende verksamheter uppgick till cirka 2,3 miljarder euro. Under de senaste tio åren har flygtrafiken påverkat nästan hälften av de investeringar som gjorts i dessa områden.
Flygförbindelser möjliggör att Finland finns med på kartorna över handels- och investeringspartners. Därför är den diskussion som sluter sig kring att ifrågasätta flygtrafikens förbindelser farlig. Företag har valt att etablera sig på olika håll i Finland trots att geografin är en klar konkurrensnackdel långt från huvudmarknaderna. Vid sidan av utvecklingen av de flygförbindelser som drivs som statlig köptjänst bör man redan nu se till att antalet flygturer på de marknadsdrivna flygplatserna ökar.
Flygplatsnätet har varit avgörande för Finlands ekonomiska tillväxt och för möjligheten till export, och dess betydelse har vuxit i den globala konkurrensen. Satsningar på att utveckla flygtrafiken betalar sig mångfalt tillbaka. Dessutom är ett mångsidigt flygplatsnät nödvändigt för försörjningsberedskap och militär rörlighet.
Syftet med den offentliga infrastrukturen är inte nödvändigtvis att ge vinst utan att möjliggöra ekonomisk aktivitet och människors rörlighet, vilket skapar mervärde. Låt oss påminna om att staten också stöder väginfrastruktur, järnvägar, buss- och tågturer samt hamnar. Flygplatsnätet och flygtrafiken ska inte vara ett undantag. Den satsning som staten gör på flygtrafiken är obetydlig jämfört med de samhällsekonomiska förluster som skulle uppstå om flygförbindelserna försvagas.
Finlands långsiktiga mål bör vara att stärka de ekonomiska regionernas tillgänglighet och livskraft.
Paula Erkkilä, vd, Österbottens handelskammare
Liisa Ansala, vd, Lapplands handelskammare
Antti Eskelinen, vd, Tammerfors handelskammare
Ari Hiltunen, vd, Handelskammaren i Mellersta Finland
Teppo Leinonen, vd, Handelskammaren i Södra Savolax
Kaisa Leiwo, vd, Åbo handelskammare
Minna Nore, vd, Satakunda handelskammare
Kaija Savolainen, vd, Handelskammaren i Kuopio regionen
Antti Toivanen, vd, Handelskammaren i Norra Karelen
Jari Tuovinen, vd, Uleåborgs handelskammare
