Paula Erkkiläs krönika: Flygtrafiken skapar ekonomisk tillväxt

Publicerad på Vasabladet och Österbottens tidning 8.10.2024.

Den gröna omställningen slår vågor över hela världen och våra företag får nu order på en mängd olika maskiner, utrustning, elnät, motorer, rörsystem och annat för att övergå bort från fossila bränslen. Kunderna köper lösningarna som nyckelfärdiga paket. Installatörer och servicetekniker går ombord på ett flygplan i Kronoby eller Vasa, gör en mellanlandning i Helsingfors eller Stockholm och fortsätter sedan till sin destination. De måste vara hos kunden vid en bestämd tidpunkt, och det finns inte mycket utrymme för förseningar eller överraskningar.

En semesterfirare som reser till Helsingfors ett par gånger om året njuter säkert av tågresan och dess bekvämlighet och undrar varför flyg är nödvändiga. Men den som har uppemot tvåhundra resdagar per år – en säljare, företagsledare, servicetekniker, installatör, projektledare eller inköpare – gör det inte. De företag som anställer dessa personer har valt att placera sig just i Jeppo, Pedersöre eller Vasa, trots den uppenbara lägesnackdelen långt från huvudmarknaderna.

Därför är god tillgänglighet det enda sättet att kompensera för nackdelen med läget. Ju längre bort från marknaderna man är, desto större betydelse har flygförbindelserna. Därför är det förvånande hur ofta det i Finland förs en ganska skarp debatt om att stänga flygplatser och försämra flygtrafikens servicenivå. Ofta nämns olönsamhet som ett argument.

Vad som nästan alltid saknas i debatten är en bredare syn på allt som flygplatsnätverket och flygtrafiken påverkar. De omfattande ekonomiska effekterna nämns inte. Anledningen är tydlig: det har inte funnits forskningsbaserad information om saken. Men nu finns det. En grupp handelskammare beställde nyligen en omfattande utredning om flygtrafikens ekonomiska effekter. Flygtrafikens påverkan på ekonomin är nästan helt katalytisk. Det betyder att flygtrafiken är djupt sammanflätad i näringslivets och samhällets ekosystem och genererar omsättning, skapar jobb, möjliggör tillväxt och ger skatteintäkter.

Utredningen visade till exempel att 26 procent av omsättningen för företag i det område som påverkas av flygplatserna i Vasa och Karleby-Jakobstad är beroende av flygtrafiken. Förra året var den flygtrafikberoende omsättningen i dessa områden 6,2 miljarder euro. Antalet flygtrafikberoende arbetstillfällen var 19 850. I praktiken är alltså nästan en tredjedel av arbetstillfällena beroende av flygtrafiken. Flygtrafiken har också en betydande inverkan på skatteintäkterna och står för en tredjedel av de totala skatteintäkterna, totalt cirka 465 miljoner euro. Dessutom har flygtrafiken under de senaste tio åren påverkat 68 procent av de investeringar som gjorts i regionerna.

När flygplatsernas lönsamhet beaktas i förhållande till deras påverkan på nationalekonomin, var alla 13 flygplatser som ingick i utredningen lönsamma för Finland. Pratet om olönsamma flygplatser bör upphöra. Flygplatsnätverket har varit avgörande för Finlands ekonomiska tillväxt och för att möjliggöra export, och dess betydelse har ökat i den globala konkurrensen. Besparingar på flygtrafiken skulle orsaka enorma skador just på grund av dessa katalytiska effekter. Detta var också det centrala budskapet i utredningen. Investeringar i utvecklingen av flygtrafiken betalar sig mångfalt tillbaka.

En av de frågor som kommer att behandlas i nästa vårs halvtidsöversyn är vårt flygplatsnätverk, och som bäst utarbetas en nationell flygtrafikstrategi. Det är statens ansvar att skapa förutsättningar för finska företag och säkerställa flygförbindelser från tillräckligt många landskap ut till världen. Det återstår att se vems hatt regeringen bär när den fattar riktlinjer och beslut.

Integritetspolicy
Österbottens handelskammare

Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett effektivt och användarvänligt sätt. Cookies används bland annat för bästa möjliga användarupplevelse för och för att analysera vår trafik.

Nödvändiga kakor

Nödvändiga kakor finns på webbplatsen för användning och hantering av språkversioner och för att webbplatsen ska fungera korrekt.

Tredjepartskakor

Tredjepartskakor används för besökarstatistik och för att spara användarens val.

Information samlas t.ex. in om:
- webbplatsens besökarstatistik
- val av webbläsare
- tillgängliga webbplatser och funktioner