Publicerad på Österbottens tidning och Vasabladet 26.2.2023.
Unga finländares räknekunskaper är två vitsord lägre än för 20 år sedan. Förutom att ungdomarnas matematikkunskaper fortsätter att sjunka så har klyftan mellan elever med starka och svaga kunskaper i matematik också ökat. I början av grundskolan är klyftan mellan de starkaste och de svagaste eleverna i matematik tre år och i slutet av grundskolan sju år. Eftersom en stor andel av eleverna faller av kärran redan i lågstadiet kan de matematiska färdigheterna hos en niondeklassare ligga på samma nivå som hos en andraklassare efter grundskolan.
Det här är alarmerande.
Nedgången i matematikkunskaperna i det finska skolsystemet började för omkring tio år sedan. I PISA-undersökningen har Finland haft den största relativa nedgången i matematikkunskaperna. Finland placerar sig inte längre i världstoppen när det gäller inlärningsresultat och trenden är fortfarande nedåtgående.
Svaga inlärningsresultat i matematik raserar grunden för framtida inlärning. Matematik är ett ämne som öppnar dörrar till många studieområden och arbetskarriärer. Statistiken över antagning till universitet visar dock att de har svårt att hitta studerande till områden inom matematik och naturvetenskap.
En undersökning vid Uleåborgs universitet visade att de som skriver lång matematik kan ses inom många områden. 90 procent av läkarstuderande och 97 procent av teknikstuderande hade skrivit lång matematik. Matematiktalangerna är också starkt representerade inom andra områden där lång matematik inte ens är ett krav för att bli antagen. Hälften av ekonomistuderande hade skrivit lång matematik. Om kompetensnivån fortsätter att sjunka i den här takten, var ska vi då hitta de läkare och ingenjörer vi behöver?
Bristen på kunnig arbetskraft och den sjunkande kvaliteten på kompetensen har en direkt inverkan på företagens tillväxt och konkurrenskraft. Företagen är oroade över den framtida nedgången i spetskompetens inom teknisk innovation. En grundläggande förståelse för matematik och naturvetenskap behövs inom industrin, oavsett om det gäller ledning, produktutveckling eller produktion. Och trots att automatisering och robotisering tar över, behövs kunniga och smarta människor för att driva dem.
I takt med ökad digitalisering och allt fler pandemier och allvarliga miljöhot så ökar också betydelsen av matematiska färdigheter. De är avgörande för att samhället ska fungera, för ekonomins konkurrenskraft och för en hållbar utveckling. Vi behöver ingenjörer för att utveckla produktionsprocesser, kemister för att förnya råvarulösningar och produktionspersonal för att hålla processerna i gång på ett så hållbart sätt som möjligt. Vi måste också komma ihåg att matematik behövs i nästan alla yrken, oavsett om du är försäljare, företagare, snickare, kock, sjukskötare, lantbrukare, chaufför, soldat, musiker eller journalist.
Som ett litet land har Finland inte råd att förlora sin konkurrenskraft på kompetensmarknaden. Den kommande regeringen måste visa om den tänker fortsätta med de otaliga kortsiktiga reformerna och projekten i skolorna, eller satsa mer långsiktigt och fokusera på inlärning. En höjning av kompetensnivån har potential att ge miljardbelopp. Kemiförbundet har räknat ut att om Finland skulle återgå till 2006 års nivå på inlärningsresultaten skulle det ge ett årligt tillskott på cirka 1,5 miljarder euro till Finlands BNP från och med 2035.
