Publicerad på Vasabladet och Österbottens tidning 10.12.2025.
Vår exportdrivna ekonomi vilar allt starkare på en digital grund. Företagens konkurrenskraft bygger inte bara på produktion och kompetens, utan också på fungerande dataförbindelser, tillförlitliga molntjänster och ett hållbart cyberskydd.
Molntjänster är en central del av infrastrukturen för företag, offentliga organisationer, samhället – och till och med försvarssektorn. De ger kostnadseffektivitet, men samtidigt har en kritisk beroendeställning uppstått gentemot några få amerikanska teknikbolag såsom Microsoft, Amazon och Google. Europeiska företag har endast två procent av marknaden för digitala plattformar, medan amerikanska aktörer har 86 procent.
När teknologi allt oftare betraktas som en strategisk resurs för stater, vad händer med finländsk affärsverksamhet om regleringen skärps, relationerna till teknologileverantörernas ursprungsländer försämras eller tillgången till teknologier begränsas? Den amerikanska lagstiftningen möjliggör ju tillgång till data även på servrar belägna inom EU. Har vi egentligen någon digital självständighet kvar – eller har vi någonsin haft det?
Digital suveränitet handlar om kloka val och modet att ställa kritiska frågor: var lagras datan, vem har tillgång till den, hur beroende är vi av en enda aktör, och finns det alternativ som bättre stödjer vår egen autonomi? Digital suveränitet är i grunden en konkurrenskraftsfråga – utan den kan vi inte säkerställa att data skapar värde för oss och inte för någon annan.
I Österbotten är denna diskussion särskilt viktig. Här verkar ett stort antal internationellt verksamma små och medelstora företag och industribolag, som i sina processer förlitar sig på data och teknologi. Till exempel använder energiteknikföretagen i Vasaregionen globala IoT- och analysplattformar i sin produktion. De genererar enorma mängder utrustnings- och processdata, vars värde växer kontinuerligt. Vad händer om tjänsteleverantören ändrar villkor, prissättning eller säkerhetsrutiner? Eller om datan inte kan flyttas till ett annat system utan massiva kostnader? I sådana situationer faller företagets konkurrenskraft inte på grund av teknologin – utan på grund av dåliga beslut.
Ett annat exempel finns inom servicesektorn. Logistik- och transportföretagen i Österbotten har digitaliserat ruttoptimering, fordonsuppföljning och kundapplikationer. Om hela tjänstekedjan ligger i händerna på en enda internationell aktör kanske företaget inte längre fullt ut kontrollerar sin affärsdata – och är därför inte lika fria att anpassa sig, konkurrensutsätta eller innovera.
Digital suveränitet byggs i just dessa företag, genom praktiska beslut, partnerval, förstärkning av kompetens och öppna ekosystem. I stället för långa bindande avtal kan man välja öppna gränssnitt. Som alternativ till en leverantörs slutna ekosystem kan man välja system som möjliggör byte till en annan tjänst utan orimliga kostnader.
Små och medelstora företag kan med sina val påverka marknadsutvecklingen mer än man ofta tror. När företag kräver transparens och kontroll över sin egen information skapar de tryck på rättvisare spelregler och bättre teknologiska lösningar. Österbotten har alltid varit en region med modiga beslut och internationella nätverk. Digital suveränitet betyder inte att vi drar oss tillbaka från dem – utan att vi går in i dem på våra egna villkor. När ett företag behärskar sin data, behärskar det också sin framtid.
