Publicerad på Vasabladet och Österbottens tidning 9.4.2026.
Efter att kriget i Mellanöstern bröt ut har priserna på naturgas och råolja stigit med tiotals procent. Om konflikten drar ut på tiden kan inget land undgå konsekvenserna av energikrisen. Krisen har också påverkat Finland, men i mildare form. Vi har länge satsat på lösningar som ersätter fossila energikällor. Trots det förs det även här diskussioner om till exempel sänkta pumppriser på bensin och en lindring av distributionsskyldigheten.
Dessa åtgärder löser dock inte problemets grundorsak, utan skjuter det på framtiden. Det geopolitiska läget understryker betydelsen av energisjälvförsörjning och försörjningsberedskap. Det allra viktigaste nu är att målmedvetet fortsätta frigöra oss från utländska fossila energikällor.
Det är också skäl att komma ihåg att klimatförändringen inte avstannar i takt med politiska eller ekonomiska konjunkturer. Den globala efterfrågan på rena energi- och teknologilösningar kommer att öka. Finland kan ta vara på denna möjlighet betydligt bättre än de EU-länder som har fastnat i fossila energikällor. Vi ska inte stämma in i bromskören – utan sträva efter att ligga i framkant.
Här har vi en gyllene möjlighet. Finland kan öka sin bruttonationalprodukt med tiotals miljarder euro per år om energiomställningen och de tillhörande industriella investeringarna förverkligas fullt ut. Energiomställningen är framför allt en tillväxtstrategi: ju mer investeringar och export vi får till Finland, desto mer inhemskt mervärde, fler arbetsplatser och större skatteintäkter skapas.
Investeringarna uppstår dock inte av sig själva – kapital söker sig dit där tillgången till ren el och överföringskapacitet är säkerställd. De industriella investeringar som planeras i Finland riktar sig särskilt till data-, bio-, energi-, mineral- och vätgasekonomin. Alla har en sak gemensamt: ett enormt behov av ren el.
Eftersom investeringar i energisystemet är långsiktiga och kapitalkrävande behöver företagen en horisont som sträcker sig över regeringsperioder. Det förutsätter en förutsägbar energi- och industripolitik samt en proaktiv utbyggnad av elnäten. Om nätutbyggnaden och tillståndsprocesserna inte håller samma takt som investeringarna kan försprånget snabbt gå förlorat. Hittills är Finlands energisystem och överföringsnät i bättre skick än i många konkurrentländer, såsom Sverige, Tyskland och Nederländerna.
Finlands försprång bygger på flera faktorer: ren energi, låga elpriser, fungerande elnät, hög kompetens, digitalisering samt de tjänster och värdekedjor som växer fram kring dessa. Om vi utnyttjar dessa styrkor rätt kan vi skapa hållbar ekonomisk tillväxt för decennier framåt.
Tillväxtfönstret är öppet nu. De kommande åren avgör om vi stärker Finlands ekonomi – eller om vi står vid sidan av när tillväxten sker någon annanstans.
