Publicerad på Vasabladet och Österbottens tidning 8.12.2024.
Under de senaste veckorna har det varit mycket prat om Trumps hot om importtullar. Allt är osäkert tills den nya presidenten tillträder och börjar infria sina löften. Men hur mycket hotar Trumps föreslagna tullar världshandeln? Låt oss sätta det i perspektiv genom att titta på närhistorien: den amerikanska organisationen Tax Foundation har jämfört tullarna under Trumps första mandatperiod och Bidens period. Många kan bli förvånade över att Bidens administration har ökat tullarna avsevärt. Mätt i pengar har värdet av tullarna under Bidens tid ökat med 62 procent. Fokus har främst varit på import från Kina, men nu införs tullar i bredare omfattning.
Tullarna infördes ursprungligen för att straffa Kina för orättvisa handelsmetoder. Målet var att göra utländska produkter dyrare och därigenom uppmuntra inhemsk produktion. Detta förväntades leda till ökad produktion, fler jobb och därmed ekonomisk tillväxt. Tullarna har också använts som ett politiskt verktyg för att signalera att USA är redo att utmana Kina, särskilt inom teknik och basindustri. Dessutom har tullarna genererat betydande intäkter till den amerikanska statskassan.
I det stora hela har tullarna varit ett försök att skapa ordning och reda i de internationella handelsreglerna. Nu ändrar Trump spelreglerna. Smakprov på detta får först Mexiko och Kanada, som båda står inför 25 procentiga importtullar. Dessa tullar tas bort först när länderna stoppar den illegala migrationen till USA. Trump använder alltså handeln som påtryckningsmedel i frågor som inte alls är kopplade till exportvarorna från grannländerna.
Det har föreslagits tullar på upp till 60 procent mot Kina för att stoppa smuggling av syntetisk fentanyl till USA. Europa står inför möjliga tullar på 10–20 procent, med mer traditionella ”America first”-motiv som grund.
Gynnar USA verkligen av tullarna? Enligt en artikel i Harvard Business Review betalade amerikanerna mer för produkter som omfattades av tullarna under Trumps tidigare administration. Enligt olika uppskattningar påverkade tullarna konsumenternas plånböcker med mellan 800 och 2000 dollar per år. Idag tillverkas 88 procent av de i USA populära pickup-bilarna i Mexiko. Det är lätt att gissa vad konsumenterna tycker om prisökningar på dessa fordon. Tullavgifterna omvandlas i praktiken till en extra skatt för konsumenterna.
Tullarna skapade cirka 300 000 jobb i USA, men lika många gick också förlorade. Särskilt för amerikanska företag som är beroende av komplexa globala leveranskedjor är tullarna en betydande utmaning. Det finns många komponenter och råvaror som inte kan fås från USA. För att undvika tullarna tvingas företagen hitta nya leverantörer i länder som inte omfattas av tullarna. Detta tar tid och är inte alltid ens möjligt. I slutändan leder detta till ökade kostnader även för produkter som tillverkas i USA.
Om skattesänkningar och stöd till investeringar i USA fortsätter blir det en attraktiv plats att flytta investeringar till från andra delar av världen. Hur mycket är europeiska företag till exempel beredda att investera i USA? Om exporten från Europa till USA minskar, men marknaden där växer, är det absolut en större förlust att förlora investeringar än export.
Kanske den största utmaningen är dock Trumps oförutsägbarhet, som i sig kan bromsa världsekonomin. Det enda som verkar säkert är att det inte finns några verkliga vinnare i det här spelet.
