Österbottens handelskammares enkät
Handelskammaren kartlade i början av månaden medlemsföretagens internationella handel – export, import och annan verksamhet utomlands samt relaterade utmaningar. I samband med konjunkturbarometern Business Panel i april tillfrågades företagen också om de geopolitiska möjligheterna och hoten. Med hjälp av dessa enkäter stärker handelskammaren ytterligare sin roll som regionens exportexpert.
Av de företag som svarade på utrikeshandelsenkäten bedriver 93 procent export, 62 procent importerar varor från utlandet och 36 procent har annan verksamhet utomlands – såsom försäljningskontor, produktion eller forskning och utveckling.
År 2025 ser lovande ut för exporten: 48 procent av de svarande förutspår att deras export kommer att överträffa fjolårets nivå och 43 procent tror att den förblir oförändrad. Endast nio procent förväntar sig en minskning i exportvolymen.
Europa är den viktigaste exportmarknaden – varuexport dominerar
En klar majoritet exporterar sina produkter till Europa (56 %), men export förekommer också till Asien (20 %) och Nordamerika (15 %). De vanligaste exportländerna för österbottniska företag är Sverige, Norge, USA, Estland, Japan och Tyskland.
Varuexport dominerar och står för 90 procent av den totala exporten, medan tjänsteexportens andel är tio procent. Bland de svarande finns företag som endast exporterar varor och företag som enbart exporterar tjänster. Hos 48 procent av svaranden utgör exporten minst hälften av omsättningen, och hos över en tredjedel ligger exportandelen på 75–100 procent.
– Utrikeshandeln i handelskammarområdet är tydligt varubaserad i jämförelse med den nationella strukturen, där tjänster redan utgör en tredjedel av helheten, säger verkställande direktör Paula Erkkilä. – Tjänsteandelen kommer dock att öka även här.
Utveckling av försäljning och partnernätverk samt lägre transportkostnader skulle stärka exporten
När företagen tillfrågades om interna åtgärder för att öka exporten, såg de störst potential i att utveckla den egna försäljningsverksamheten (57 %), bygga upp partnernätverk (55 %) samt utveckla produktportföljen (34 %). Även förbättrad marknadskommunikation och ökad marknadskännedom lyftes fram som viktiga utvecklingsområden för exporten.
Av de yttre faktorerna är logistik och infrastruktur (54 %) den största exportbegränsande faktorn – särskilt höga transportkostnader nämndes ofta i de öppna svaren. Exportansträngningar kunde enligt respondenterna också stödjas genom att förbättra exportsupporttjänster (41 %) och minska den administrativa bördan (32 %).
– Den största delen av utrikeshandeln sker med lastbil, fartyg eller flygfrakt. Järnvägstrafikens betydelse framträder dock i exportens logistikkedjor, när råvaror och produkter transporteras till fabriker vid hamnar och därifrån vidare med fartyg ut i världen, säger direktör Mikael Hallbäck.
Geopolitiken oroar – men öppnar också dörrar
I de öppna svaren nämndes geopolitisk osäkerhet, växlande valutakurser och oförutsägbar tullpolitik som återkommande exporthinder. Också ojämn efterfrågan, hårdare konkurrens och brist på kompetent arbetskraft togs upp.
I samband med konjunkturbarometern i april frågades företagen om geopolitiska risker och möjligheter. Den största risken upplevdes vara turbulensen under Trump-eran. Andra stora risker var stormaktskonflikter, ett svagt och splittrat EU samt ett förlängt krig i Ukraina. Även om många företag i viss mån förberett sig på riskerna, uppgav endast få att de är väl förberedda.
– Om enkäten gjordes idag skulle upptrappningen av krisen i Mellanöstern sannolikt ses som ett större hot än i april, bedömer Paula Erkkilä.
Företagen ser också mycket potential i förändringarna i den internationella handelspolitiken. Den gröna omställningen, EU:s inre marknad, nya frihandelsavtal, försvarsindustrin och återuppbyggnaden av Ukraina lyfts fram som viktigaste tillväxtområden.
Att ta vara på dessa möjligheter kräver dock förändringar: en fjärdedel av respondenterna har redan anpassat sin verksamhet på grund av geoekonomiska risker och möjligheter. Företagens svar visar att en anpassning till förändringar i verksamhetsmiljön kräver både interna satsningar och starkare stöd från offentlig sektor samt mer flexibel reglering.
EXPORTENKÄTEN – FAKTA
Båda enkäterna riktade sig till medlemmar i Österbottens handelskammare
Genomfördes på finska och svenska
Utrikeshandelsenkäten
Svarstid: 5–10.6.2025, svarande: 85
Business Panel – konjunkturbarometer
Svarstid: 3–8.4.2025, svarande: 181
