En ny Berkeley-studie visar att AI inte frigör tid, den intensifierar arbetet. Executive Coach Harriet Bodö om hur ni faktiskt vinner på AI i vardagen.
Vi är mitt uppe i en transformation just nu, och det handlar om mer än AI-användning. Vi lever i en tid som är lika omvälvande som när traktorn kom in i jordbruket och elen in i folkhemmet. Skillnaden nu är att det inte längre bara är medarbetarnas jobb som underlättas, den här gången står också chefernas roller på spel. Konsultbolaget EY:s globala innovationschef Joe Depa är särskilt orolig för mellancheferna inom finans, inköp och projektstyrning, eftersom AI redan gör mycket av deras jobb bättre, till exempel när det gäller att sammanställa rapporter och koordinera mellan team. Det är i långt fler branscher som mellanchefers jobb görs bättre och snabbare av AI.
En åtta månader lång Berkeley-studie, publicerad i Harvard Business Review i februari 2026, visar en oväntad baksida av AI på jobbet: AI frigör inte tid i praktiken, den intensifierar arbetet. Anställda tar på sig fler uppgifter och låter jobbet glida in i det som en gång var ledig tid: en ”sista prompt” innan datorn stängs så AI:n hinner jobba vidare, eller en prompt iväg mitt i ett möte så att två saker pågår samtidigt istället för en i taget. Det är dubbeljobbet som gör AI så förföriskt effektiv, och så lätt att missbruka.
Mycket av dagens arbete görs dessutom ensamt, inte minst hemifrån. Vi vågar inte alltid, eller vet inte hur, vi ber om hjälp, feedback eller samarbete. Då blir AI en för enkel kollega att fråga istället, den finns alltid där och ställer inga sociala krav. Ersätter vi det mänskliga samarbetet med snabba AI-svar tappar vi både den frigjorda tiden och förmågan att samarbeta, det som är viktiga grunder för psykologiskt trygga och innovativa arbetsplatser.
Är det så att självledarskapet har fått sig en törn, och att ledarskapet med tydliga mål, förväntningar och uppföljning saknas? Är det därför vi inte lyckas använda den frigjorda tiden på bästa sätt, för ett mer hållbart arbetsliv som också ger resultat?
Våra hjärnor är kvar på savannen
Våra hjärnor är inte byggda för det högteknologiska samhälle vi lever i. Ständiga avbrott kräver energi, och att komma tillbaka till fokus efter ett avbrott tar i snitt 27 minuter. Fokusförmågan i sig har också försämrats: enligt forskning som hjärnforskaren Anders Hansen refererar till har tiden innan vår uppmärksamhet bryts vid en skärm sjunkit till 47 sekunder, ner från två och en halv minut för tjugo år sedan.
Vi kan multitaska, men hjärnan klarar bara en sak i taget. Berkeley-forskarna kallar det extrem multitasking: att skriva ett utkast samtidigt som man ber AI om idéer, och ytterligare låter AI jobba på med en helt annan uppgift i bakgrunden. Det ger fart men kostar fokus, och räknat över en dag blir summan av alla dessa byten betydande, precis den typen av dyrbar waste of time som gör att den tid AI skulle frigöra istället går förlorad. Den tid AI frigör behöver gå till att träna upp fokus igen, till exempel genom att hålla händerna aktiva utan skärm: sticka, rita eller anteckna för hand. Den bör också gå till att hålla möten med tillräckligt med tid för diskussion och problemlösning, inte fler och kortare möten bara för att kalendern tillåter det. Men det handlar också om en ny skill vi alla behöver träna: att promta rätt och smart, delegera tydligt till AI, och sedan våga lämna uppgiften. Ge AI tid att jobba, göra något annat emellan, och återgå med fokus i stället för att sitta och vänta eller växla fram och tillbaka.
Kunskapsarbetare (knowledgeworkers) har idag störst nytta av AI, men vi har ännu inte lärt oss använda AI smart. Nyckeln är att sätta ramar och spelregler för varför, när och hur AI ska eller inte ska användas i teamet, start with why, som Simon Sinek så klokt har lärt oss. Chefer med lång erfarenhet av att leda team har ofta redan förmågan att delegera och lita på att arbetet blir gjort utan att göra det själva, en vana som är guld värd när kollegan nu heter AI. Är ramarna otydliga går tid och energi åt till att diskutera vad som är okej, i stället för till det som AI faktiskt skulle kunna frigöra.
Vad händer om vi tappar det kritiska tänkandet?
AI hallucinerar, och ger oss gärna det svar som gör oss nöjda, om vi inte bygger in att den ska utmana oss. Använder vi AI för ofta, och till för enkla saker, riskerar vi att börja tvivla på oss själva. Vi frågar AI om saker vi redan är experter på, och börjar tvivla på det vi själva skrivit bara för att AI ställer en fråga. Vi kommer heller inte undan ansvaret. Vi kan inte delegera det till AI, även om det ibland är det enklaste och snabbaste sättet.
En allt viktigare fråga är hur unga i arbetslivet nu ska hinna bygga den erfarenhet som kritiskt tänkande faktiskt kräver. En brittisk undersökning bland 850 företagsledare visar att nästan 4 av 10 företag redan minskat sina instegsjobb på grund av AI, och Anthropics vd Dario Amodei har förutspått att hälften av kontorets ingångsjobb kan vara borta inom fem år. EY:s Joe Depa menar samtidigt att nyexaminerade ofta är bättre rustade, eftersom de redan är vana AI-användare. Jag blir mer och mer övertygad om att mentorskap i tvåriktningar är en win win för både unga och äldre i arbetslivet, och kanske ett av de bästa sätten att faktiskt använda den tid AI frigör, och för att dela kunskap aktivt.
Gör som Stordalen
På Finlandssvenska Chefsdagen i våras lyfte Emma Storbacka, vd för konsultbolaget Avaus, fram en tydlig skillnad mellan Sverige och Finland. I Sverige fokuserar man mer på innovation med tiden AI frigör. I Finland är vi fortsatt fokuserade på kostnader och snabba att dra ner på personalresurser, istället för att investera i utveckling och tillväxt.
Ett talande exempel på hur den frigjorda tiden används bäst, för både business och personal, är det Petter Stordalen delade i sin föreläsning. På ett av hotellen i koncernen sparades 460 timmar på en månad tack vare AI i driften. Istället för att effektivisera genom att dra ner på personal användes den frigjorda tiden till att vara mera närvarande och uppmärksam på vad som hände runt omkring, se varandra och interagera, hjälpa kunder och fixa småsaker i förbifarten. Resultatet är talande: högsta betyg både när det gäller kundnöjdhet och personalens engagemang, och så klart en effekt som även syns på sista raden.
3 tips för att optimera den tid AI frigör
- Bygg ett tvådelat internt mentorskap. Låt de yngre lära de äldre att använda AI. Låt de äldre lära de yngre att en snabb slutsats inte alltid är en hållbar klok slutsats, och dela sin erfarenhet av kritiskt tänkande. Mentorskapet ökar också förståelsen för olika kommunikationsstilar och vikten av samarbete.
- Sätt ramarna och spelreglerna för er AI-användning: vilka verktyg använder vi, vilken data och information kan vi ladda upp, och när är AI bästa kollegan jämfört med när det är vi tillsammans som skapar mest värde. Berkeley-forskarna kallar det en AI-praxis: ett gemensamt förhållningssätt för vad som är rimligt, i Österbotten kan vi kalla det sunt bondförnuft och en gemensam spelplan.
- Lär er promta smart, så att ni kan delegera med förtroende. Bygg färdiga agenter, skills och mallar som alla i teamet, och i hela organisationen, kan använda, det frigör tid från eget testande på kammaren till ett gemensamt arbetssätt som går att mäta och som bygger ännu bättre interna modeller.
Vill ni verkligen dra nytta av den tid AI frigör, handlar det om att bygga laget som ska ta er till framtiden: teamworkshops för kunskapsdelning, en gemensam vision och återkommande kunskapsdelningssessioner. Använd tiden till brainstorming, produktutveckling, innovation och, framför allt, gemensamt kritiskt tänkande.
Det handlar inte om att vi inte skulle kunna jobba eller ha rätt kompetens. Det handlar om att vi nu måste lära oss jobba i en ny kontext, med nya förutsättningar och en ny kollega som heter AI – en kollega som dessutom kommer i många olika former och versioner. Just därför är det värt att påminna sig om vad som faktiskt inte förändras.
Vi människor är fortfarande sociala varelser och flockdjur. Vi behöver interaktion, samarbete och tid för hjärnan att återhämta sig. Vår hjärna är inte skapt för det arbetsliv vi vill ha och det samhälle vi lever i. Det finns tre böcker jag återvänder till och som jag även rekommenderar dig att läsa: Deep Work, Slow Productivity och Tyhmä Työelämä. Deep Work och Slow Productivity, båda skrivna av Cal Newport, visar värdet av ostört fokus i en värld byggd för avbrott, och konkreta sätt att göra färre saker bättre i stället för fler saker snabbare. Tyhmä Työelämä, skriven av hjärnforskaren Mona Moisala, förklarar varför dagens kunskapsarbete sliter på hjärnan och vad en mer hjärnvänlig arbetskultur faktiskt kräver. Tillsammans sammanfattar de precis det vi behöver för att hantera transformationen vi står mitt i, och varför det är så viktigt att tänka på hur, och till vad, vi faktiskt använder den tid AI frigör.
Artikeln är skriven av Harriet Bodö, som håller föreläsningen Energi i vardagen under välmåendeveckan. Läs mer här.
Executive Coach, mentor och advisor. Bodö har jobbat med strategi, teambuilding och affärsutveckling sedan 2006. Med team och ledningsgrupper som coach sedan 2018. ICF-certifierad coach (ACC) och HHJ-hyväksytty hallitusjäsen. Grundare av Coach Me & More. Aktuell med podcasten Harriet & Carina, och som skribent för Brainz Magazine
Källor
Levander, M. (2025). AI-trenden för 2026: ”Jag är orolig för mellancheferna”. EFN. https://efn.se/ai-trenden-for-2026-jag-ar-orolig-for-mellancheferna
Ranganathan, A. & Ye, X.M. (2026). AI Doesn’t Reduce Work, It Intensifies It. Harvard Business Review, refererad i Chefstidningen. https://chefstidningen.se/arbetsmiljo/ovantad-ai-effekt-arbetslusten-okar-men-aterhamtningen-minskar/
Mark, G., Gudith, D., & Klocke, U. (2008). The Cost of Interrupted Work. CHI 2008 Proceedings. https://ics.uci.edu/~gmark/chi08-mark.pdf
Hansen, A. Uppmärksamhetsspann och skärmtid. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manniskans-uppmarksamhetsspann-har-sjunkit-till-47-sekunder
BSI Group (2025). New study sounds alarm on Gen Z job prospects. https://www.bsigroup.com/en-GB/insights-and-media/media-centre/press-releases/2025/october/new-study-sounds-alarm-on-gen-z-job-prospects-thanks-to-wave-of-ai-automation/
Amodei, D. (2025). Intervju. Axios. https://www.axios.com/2025/05/28/ai-jobs-white-collar-unemployment-anthropic
