Finland har startat året i recession och tillväxtutsikterna är mycket måttliga, till och med svaga. De centrala påverkande faktorerna är geopolitik och protektionism, utvecklingen i de viktigaste exportländerna, inflation och räntehöjningar, arbetsmarknadens utveckling samt konsumenternas köpkraft. Allt detta syns naturligtvis också i vår exportdrivna region.
Den svaga ekonomiska tillväxten är omfattande. Konsumenternas köpkraft stärks dock när inflationen torde snabbt avta. Dessutom förväntas räntorna sjunka under de kommande åren. Effekterna av svag efterfrågan och stigande globala priser så småningom börjar avta men stramheten i finansieringsvillkoren är en relativt betydande faktor som försvagar tillväxten år 2024.
Tillväxten i Finlands viktigaste exportmarknader, Tyskland och Sverige, är för närvarande svag. Exportmarknadernas tillväxt återhämtar sig successivt vilket stöder den påbörjade återhämtningen av ekonomisk tillväxt från slutet av år 2024, och inflationstakten inom euroområdet och en stark arbetsmarknad hjälper till. Under de senaste åren har USA blivit en central handelspartner för Finland och dess ekonomi växte kraftigt förra året, och tillväxten förväntas fortsätta, även om den förväntas vara något mer måttlig under de kommande åren. USA:s massiva stödpaket (IRA) driver starkt på investeringar, och det finns farhågor om att Europa kommer att bli eftersatt i utvecklingen.
Det är emellertid viktigt att komma ihåg att ekonomisk utveckling också erbjuder tillväxtmöjligheter. Det pågår samtidigt flera omvälvande förändringar som upprätthåller investeringar och tillväxt inom många områden, trots en utmanande verksamhetsmiljö. Den gröna omställningen, teknologisk utveckling och omstrukturering av globala värdekedjor kräver investeringar och erbjuder möjligheter.
Mirakel på investeringsfronten är emellertid inte att vänta detta år. I Finland förutspås privata investeringar återhämta sig först år 2025 när räntorna sjunker och efterfrågan förbättras. För den som väntar på något gott kan väntetiden kännas oändligt lång. En ökning av investeringarna kommer dock att ske, och investeringar som driver på den gröna omställningen kommer nog att komma i gång.
I vår region befinner vi oss redan i en utmärkt position: i landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten pågår en aldrig tidigare skådad investeringstornado. Enligt aktuell information beräknas det privata investeringsbeloppet uppgå till 23,5 miljarder euro vid slutet av decenniet. En del av dessa investeringar är redan under uppbyggnad, en del väntar på det slutliga beslutet och en del är mitt i tillståndsprocessen. Investeringarna skapar nya möjligheter för nordiskt samarbete och påskyndar innovationer, ekonomisk tillväxt och skapandet av arbetstillfällen samtidigt som de ökar kraven på transport av människor, produkter och råvaror.
Finland bör nu snabbt röja bort onödiga byråkratiska hinder från investeringarnas väg. Det är viktigt att man i det nya regeringsprogrammet har identifierat betydelsen av smidiga tillståndsprocesser i främjandet av rena investeringar. Att alla tjänster fås av en och samma instans, tidsmål för tillståndshantering och att ta hänsyn till industriparker i tillståndsförfarandet är lovande steg för att stärka vår investeringsmiljö. Dessa måste nu omvandlas från goda avsikter till handlingar. Det finns inte tid att slösa bort.
Till exempel görs en stor del av investeringsbesluten som behövs för elproduktionen under denna regeringsperiod. Dessa beslut kräver i sin tur ökad elförbrukning genom investeringar på datacenter, batterifabriker och väteteknik. Det är nu särskilt viktigt att snabbt få alla energiinvesteringar genomförda. De är möjliggörare för industriella investeringar som behöver utsläppsfri el, och utan dem riskerar investeringarna att gå någon annanstans.
Utmaningar finns det gott om. Regeringens planerade besparingar inom den offentliga sektorn är betydande, men deras påverkan minskas av svag utveckling av skatter och skattebaserade intäkter, samt ökande offentliga kostnader. Den offentliga sektorns underskott och skuldsättning ökar.
Regeringen bör inte öka regleringen, utan stödja marknadsekonomi. Företag bär upp den tunga offentliga sektorn. Förutsättningarna för företagandet bör inte försvåras – detta inkluderar till exempel skattefrågor. Skatten bör snarare uppmuntra till att behålla tillgångar i Finland, vilket skulle underlätta för att bygga upp ny affärsverksamhet här. Dessutom bör inte den offentliga sektorn konkurrera med egna inhouse-företag och på så sätt störa marknaden.
Spänningen för det pågående året kommer från Finlands presidentval samt Europaparlamentsvalet och USA:s presidentval. Trumps eventuella återkomst kan vara ett vilt kort – för det bättre eller sämre. Det verkar ändå klart att det inte finns något slut för de geopolitiska spänningarna i sikte och protektionismen fortsätter runt om i världen. Ur Finlands perspektiv är detta inte en önskvärd utveckling eftersom vi som en liten nation är starkt beroende av exporten.
