Paula Erkkiläs kolumn i ÖT och Vasabladet: Nato för med sig stabilitet och affärsmöjligheter

Publicerad på Österbottens Tidning och Vasabladet torsdagen 26.5.2022.

Förra veckan tog Finland ett stort steg mot ett medlemskap i Nato, och det var fantastiskt att vara i Bryssel samtidigt som Finland och Sverige lämnade in sina ansökningar tillsammans. I finländska kretsar rådde en känsla av en stor idrottsfest, och många sade att ögonen tårades inför det historiska ögonblicket. Det här är en dag som vi kommer att minnas.

Även näringslivet har hyst starka förhoppningar om att vårt land ska ansöka om medlemskap. I mars uttryckte 74 procent av företagsledarna en stark önskan om medlemskap, och sedan dess har den offentliga debatten för ett medlemskap bara blivit starkare.

Under våren har vissa företag rapporterat att de har skjutit upp eller ställt in planerade investeringsprojekt på grund av den allmänna osäkerhet som kriget och den bristfälliga tillgången på råvaror och komponenter har orsakat. Man har också lyft fram den förhöjda landrisken som skapar osäkerhet, bromsar investeringar och avskräcker utbildade människor från att flytta hit. Ett Natomedlemskap ansågs därför vara den rätta lösningen.

Nästan 80 procent av de finländska ekonomerna anser att ett Natomedlemskap kommer att medföra fler fördelar än nackdelar för ekonomin. Negativa effekter ansågs kunna uppstå i handeln med länder som är emot Nato. Det finns dock inga bojkotter mot Finland i sikte.

Beslutet är viktigt för Finlands utrikeshandel och kompetens.

Det stärker förutsägbarheten och
stabiliteten i företagsverksamheten och
minskar landrisken för investeringar i Finland.

Ett medlemskap kan också minska de tvivel som internationella arbetstagare har vad gäller en flytt till Finland. Detsamma gäller utländska studerande och även turister. Det kommer också att påverka internationella aktörers inställning till att göra affärer i Finland – ett starkare partnersamarbete i väst kommer att öppna nya möjligheter för företagen.

Vårt medlemskap i Nato öppnar upp fler exportmöjligheter. Natoländerna föredrar att köpa försvars- och säkerhetslösningar från andra Natoländer. Hittills har vi till stor del stått vid sidan av detta samarbete. Natos gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt kommer också att vara fullt tillgängliga för finska aktörer efter medlemskapet.

I april offentliggjorde Nato sitt nya forskningsprogram som sammanför näringsliv, startup företag och den akademiska världen för att utforska ny teknik med dubbla användningsområden för att lösa samhällsproblem och ta itu med nationella säkerhetsfrågor. DIANA-programmet kommer att fokusera på forskning inom områden som artificiell intelligens och utnyttjande av big data, kvant- och bioteknik, nya material och rymdteknik. Det kommer att finnas tiotals innovationscentra i Natos medlemsstater. Budgeten för programmet har ännu inte tillkännagivits, men de första projekten väntas starta under sommaren nästa år. I samband med detta har en utvecklingsfond på 1 miljard euro inrättats för att främja innovation i nystartade högteknologiska företag inom den privata sektorn.

Finland har stor expertis både inom cybersäkerhet och mer traditionell försvarsutrustning. Finland har till exempel teknisk expertis som Nato är intresserad av. Vår styrka inom digitalisering och teknik som stöder den gröna omställningen samt inom traditionell försvarsindustri är relevanta expertområden. Därför är det viktigt att vi tar vara på dessa möjligheter och involveras så snart som möjligt.