Tio procent av Finlands varuexport kommer från landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten där drygt fyra procent av befolkningen bor. Handelskammarens område bidrar därmed starkt till det exportberoende Finlands ekonomi och välstånd, och man kan med fog kalla den österbottniska kusten för Finlands exportkust. Värdet av varuexporten från handelskammarområdet uppgår till sju miljarder euro årligen, men däremot är det svårt, nästan omöjligt, att bedöma den växande tjänsteexportens värde.
Klara trender eller utvecklingslinjer i förhållande till resten av landet syns inte heller när man granskar den österbottniska exportens utveckling över tid, utan Österbotten och Mellersta Österbotten har under hela EU-tiden hört till Finlands starkaste exportmotorer. Detta bekräftas också av hur stor andel av produktionen i Österbotten som går på export. Bägge landskapen hör år efter år till de finländska landskap där exportens andel av bruttonationalprodukten är störst.
Exportvärde är inte helt lätt att bestämma och de siffror som finns till buds är kvalificerade bedömningar snarare än exakt vetenskap. I den här artikeln används tre olika källor: Tullen, Statistikcentralen och de regionala utvecklingsbolagen i Österbotten. Siffrorna från de tre olika källorna stöder varandra för det mesta och ger tillsammans en enhetlig bild av värdet på exporten. Dock finns det skillnader beroende på hur och vad man mäter, och framför allt finns det stora luckor för tjänsteexportens del. I den här artikeln presenteras därför siffror på relativt grov nivå. För landskapet Mellersta Österbotten varierar dessutom exportvärdet kraftigt från år till år på grund av världsmarkandspriserna på zink och kobolt som står för en stor del av landskapets intäkter.
Tullen får fram ett relativt exakt värde på samtliga fysiska produkter som säljs ut från Finland under ett år – Finlands varuexport. Därefter gör Tullen upp regional exportstatistik på basis av företagens egna anmälningar kompletterat med bokslutsanalays, och intervjuer med de största exportörerna samt en kvalificerad bedömning av exporten från mindre exportörer. Ur Tullens statistik kan vi läsa att varuexporten från Finland har stampat på stället kring drygt 70 miljarder euro de senaste tio åren. Österbottens och mellersta Österbottens andel har tillsammans varit kring 10 procent.
En intressant uppgift som hittas i Tullens statistik är antalet exportföretag. I vårt handelskammarområde har antalet företag som exporterar varor ökat stadigt under 2020-talet. Den bakomliggande orsaken framgår inte. Rimligtvis handlar det delvis om underleverantörer till större exportföretag, men vi kan förhoppningsvis räkna med att allt flera österbottniska företag också exporterar på egna meriter.
Statistikcentralen kompletterar Tullens statistik med tjänsteexporten, genom att analysera Finlands finansiella transaktioner över gränserna – betalningsbalansen. Resultatet är Finlands totala tjänsteexport som fås fram genom att räkna bort varuexportens värde från Finlands totala exportvärde. År 2024 var Finlands totala exportvärde 110 miljarder euro fördelat på varuexport för 72 miljarder euro och tjänsteexport för 39 miljarder euro.
Tjänsteexport från Österbotten har många komponenter, till exempel
- den service österbottniska industriföretag säljer till kunder över hela världen
- tjänster som erbjuds av österbottniska företags kontor utomlands
- teknisk planering österbottniska företag gör för kunder utomlands
- IT-tjänster för utländska kunder
- planering av produkter som österbottniska företag tillverkar utomlands
- utländska besökares hotellövernattningar i Österbotten
- musik österbottniska låtskrivare gör för artister utomlands
På nationell nivå är IT- och mjukvaruexport från till exempel spelindustrin den största sektorn som står för en tredjedel av tjänsteexportens värde.
Statistikcentralen har tyvärr inte siffror på hur Finlands tjänsteexport fördelas regionalt mellan landskapen, och för att få ett värde på Österbottens totala export bör denna siffra uppskattas. Då kommer vi in på den tredje komponenten i den österbottniska exportstatistiken: de regionala utvecklingsbolagens och intressebevakningsbolagens uträkningar av den totala exporten, det vill säga både varor och tjänster. Här bör vi minnas att dessa bolag också har ett marknadsföringsuppdrag och därmed ett visst incitament att avrunda siffrorna uppåt i sin externa kommunikation.
Det är överraskande
att vi vet så lite om tjänsteexporten
i de österbottniska landskapenLars Rosenblad
Den mest heltäckande analysen har gjorts av Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia som med hjälp av bokslutsanalyser kommit fram till att den totala exporten från regionen: Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Larsmo år 2019 var mellan 1,73 och 1,92 miljarder euro. Det här avrundas till två miljarder euro på Jakobstadsregionens webbplats år 2025.
Vasaregionens totalexport är veterligen inte uppskattad, men däremot har VASEK och Merinova bedömt exportvärdet i EnergyVaasa-klustret: 180 företag i Vasa, Korsholm, Laihela, Vörå, Malax och Korsnäs vars omsättning till minst hälften består av energiteknik. Den totala omsättningen för EnergyVaasa-företagen är sex miljarder euro och man har räknat ut att 80 procent går på export vilket skulle betyda ett exportvärde för varor och tjänster på 4,8 miljarder euro som avrundas till fem miljarder i EnergyVaasas externa kommunikation.
Den tredje lokala exportbedömningen kommer från storindustriområdet Kokkola Industrial Park i Karleby. Intresseföreningen KIP har räknat ut att värdet på exporten från storindustriområdet är 1,5 miljarder euro per år. Detta värde kan fluktuera betydligt beroende på världsmarknadspriserna på kobolt och zink som dominerar exporten. Landskapet Mellersta Österbottens totala varuexport uppgår till 2,5 miljarder euro.
Om utvecklingsbolagens uppskattningar håller streck får vi följande uppskattning av totalexporten
Kokkola Industrial Park – 1,5 mrd €
Övrig varuexport från Mellersta Österbotten – 1 mrd €
Jakobstadsregionen – 1,9 mrd €
EnergyVaasa – 4,8 mrd €
Totalt – 9,2 mrd €
Eftersom varuexportens årliga värde från de två landskapen är sju miljarder euro betyder det att tjänsteexporten sammanlagt är minst två miljarder euro årligen. Från denna summa saknas dock tjänsteexporten från Mellersta Österbotten, Sydösterbotten och Vasaregionen utanför EnergyVaasa. Om man gör en försiktig bedömning så torde den uppgå till hundratals miljoner euro och totalexporten därmed till närmare tio miljarder euro om året.
Export som livsstil
Exportens historia i Österbotten är flera hundra år äldre än industrins. Redan på 1600-talet var export av tjära till skeppsvarven i England och Holland en stor intäktskälla för den österbottniska kusten, och Österbotten var ett globalt centrum för tjärbränning och handel med tjära. År 1765 blev Vasa och Gamlakarleby stapelstäder med rätt att bedriva utrikeshandel, men parallellt med den officiella handeln förekom så kallad bondeseglation där landsbygdens bönder tillsammans investerade i mindre tonnage.
Efter 1809 blev också den breda, folkliga handeln med Sverige över Bottniska viken export, och småskalig export var en naturlig livsstil både i städer och på landsbygden. Tvåspråkigheten och den starka svenskan i kustbygderna nämns ofta som en drivande faktor bakom exporten från Österbotten. Det är lätt att öva export när det inte finns språkbarriärer, och när man väl lyckas sälja till Sverige är tröskeln mindre att söka nya exportmarknader längre bort.
Det stora klivet i den österbottniska exporten kom med den kraftiga industrialiseringen efter andra världskriget med bland annat Strömberg och Wärtsilä i Vasa, Outokumpu och Kemira i Karleby samt Schauman i Jakobstad. Småningom etablerades industriella kluster kring dessa med underleverantörskedjor men också spinn off-bolag som började utveckla och exportera egen teknologi. Energiklustret i Vasaregionen och klustret för oorganisk kemi i Karleby är båda störst i Norden, medan Alholmen Industrial Park är ett nationellt betydande industriområde som utvidgat från skogsindustri till bland annat båtindustri.
Det stora klivet
i den österbottniska exporten
kom med den kraftiga industrialiseringen
efter andra världskriget
Utanför de stora klustren har båtindustrin, plastindustrin, släpvagns- och påbyggnadsindustrin samt livsmedelsindustrin utvecklats kraftigt. Många österbottniska bolag kan karakteriseras som “Born Global”, grundade för att verka på den internationella marknaden, snarare än hemmamarknaden. De stränga kvalitetskrav som Österbottens globala exportbolag ställer på sina underleverantörer driver på internationaliseringen och leder till att underleverantörer som klarar kravnivån får kompetens att sälja till globala storbolag världen över.
Kluster och lokala nätverk handlar inte bara om teknologi, utan man kan också se ett exportkunnande som sprids och växer klustermässigt när anställda flyttar mellan bolag och bidrar med kunskap om exportförsäljning och projektjobb på industriella “sajter” utomlands. Den senaste vågen av internationalisering som har en koppling till exportindustrin är den växande inflyttningen från andra länder under 2000-talet. I landskapet Österbotten hade 10,7 procent av invånarna ett annat modersmål än svenska och finska år 2024, vilket förstås skapar bättre möjligheter för framgångsrik export.
TEXT: Lars Rosenblad
GRAFIK: Tuula Koto
FOTO: Sami Pulkkinen
En intervju med Tuomas Saikkonen, vd för Vilpe: Se ei pelaa, joka pelkää
Följande experter har bidragit med bakgrundskunskap och statistik för artikeln
Mia Brännbacka från Österbottens handelskammare, Stefan Råback och Kristoffer Jansson från VASEK, Fredrik Sandelin från Concordia, Kaisa Kaapo från KIP, Kåre Björkstrand från Viexpo, Irina Nori från Österbottens förbund, Timo Vuori från EK, Joonas Pohja från Statistikcentralen och Christina Telasuo från Tullen.
Fakta om tjänsteexportens betydelse för Finland har hämtats ur Petri Mäki-Fräntis och Hannu Viertolas artikel “Tietojenkäsittelypalvelut tärkeä osa Suomen palveluvientiä”, publicerad 17.12.2024 på Finlands Banks webbplats.
Dags att utreda tjänsteexporten från Österbotten
Finlands tjänsteexport blir allt viktigare, och den växer snabbare än till exempel Sveriges och EU:s tjänsteexport. Enligt Finlands Banks analys har tjänsteexporten ännu större betydelse för Finlands ekonomi än vad man kan sluta sig till från dess andel av exporten. Den inhemska förädlingsgradens andel av tjänsteexporten är generellt högre än av varuexporten, där många komponenter och insatsvaror importeras från utlandet. Dessutom består Finlands tjänsteexport till största delen av IT-tjänster, patent och andra tjänster som kräver hög expertis med högt förädlingsvärde.
Mot denna bakgrund är det överraskande att vi vet så lite om tjänsteexporten i de österbottniska landskapen. Vi saknar helt enkelt ett centralt faktaunderlag för regionutveckling och näringslivsutveckling. Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia har visat att man med manuellt jobb och goda kalkyler kan uppskatta totalexporten regionalt, alltså också tjänster. Det vore ytterst viktigt att detta jobb nu börjar göras systematiskt i Österbotten och Mellersta Österbotten.
Lars Rosenblad
