De transatlantiska relationerna skakas återigen av en ny tullstorm som försvårar vardagen för exportföretagen. USA:s president Donald Trump meddelade den 17 januari att han inför tullar på tio procent för Finland, Danmark och sex andra länder som stöder Danmark i Grönlandsfrågan. Länderna skulle tvingas betala tilläggstullar på alla varor som exporteras till USA. Trump spelar därmed geopolitik med handelspolitiska kort.
För Finland gäller redan i egenskap av EU-land en tullnivå på 15 procent för export till USA. Enligt Trump ska tilläggstullarna höjas till 25 procent från början av juni och gälla tills USA har gjort Grönland till sitt. I praktiken hotas Finland alltså av en snabbt växande tullbörda som uppgår till flera tiotals procent.
Motåtgärder övervägs
EU exporterar årligen varor till USA till ett värde av cirka 500 miljarder euro. Finlands varuexport uppgick till omkring sju miljarder euro år 2024. Enligt en bedömning från ETLA skulle en tullnivå på 25 procent i USA sänka nivån på Finlands BNP med 0,5–1,6 procent; effekten skulle dock fördelas över flera år.
EU överväger att ta i bruk ett tidigare planerat paket med motåtgärder, som skulle omfatta import från USA till ett värde av 93 miljarder euro. EU:s varuimport från USA uppgick under det senaste året till 558 miljarder euro. Motåtgärderna skulle träda i kraft den 6 februari, om ingen förhandlingslösning nås före dess.
Företagen följer utvecklingen
Ur de finländska exportföretagens perspektiv är den centrala frågan om eventuella tilläggstullar kan föras vidare till de amerikanska kunderna. Det finns därför en risk att Trump återigen skjuter sig själv i foten. Trots det svåra läget går det inte att släppa taget om USA. Marknaden är så stor att det är svårt att hitta ersättande volymer någon annanstans.
Trump har vant omvärlden vid denna typ av impulsivitet, och det finns ingen anledning att trycka på panikknappen omedelbart. Läget kan se annorlunda ut igen redan om några dagar.
Företagen uppger ändå att de följer situationen noggrant. Vissa har redan meddelat att de förbereder sig genom att öka sina lager i USA. Det är sannolikt att ytterligare byråkrati uppstår om importtullarna förverkligas. Även om hoten inte realiseras, försvårar spekulationerna pågående orderförhandlingar.
Frihandelns tid är inte över
Under en vecka kunde man glädjas åt att frihandelns tid inte är över. Efter ett kvarts sekel av förhandlingar gick Mercosur-avtalet i mål. Avtalet öppnar marknaderna i Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay och avskaffar tullar på 91 procent av varorna, vilket sänker företagens kostnader.
Mercosur-regionen med sina 270 miljoner konsumenter utgör en enorm marknad, och ländernas ekonomier är på uppgång. Det finns tydlig potential att både öka och bredda Finlands handel med området. I dag står Latinamerika för mindre än två procent av Finlands export. Cirka 700 företag exporterar till området och sysselsätter sammanlagt omkring 13 000 personer.
Finlands export till Mercosur-länderna har hittills dominerats av maskiner, utrustning och transportmedel. Därutöver har papper, kartong och produkter från kemiindustrin exporterats. I många produktgrupper har importtullarna i genomsnitt legat kring 20 procent. Nu avvecklas de stegvis under en period på 15 år. Företag inom EU beräknas sammanlagt spara omkring fyra miljarder euro per år i tullkostnader.
Men det handlar inte enbart om tullar. Avtalet avvecklar även andra handelshinder och ökar förutsägbarheten. Det öppnar också dörrar till offentliga upphandlingar i Mercosur-länderna, där europeiska företag ställs på samma villkor som lokala aktörer. Sammantaget stärker detta Finlands ekonomi, förbättrar företagens konkurrenskraft och stöder tillväxten.
Handelsavtalet ger efterlängtad klarhet
Ur företagens perspektiv blir den avgörande frågan därför: vem vågar agera nu? Handelsavtalet fattar inga exportbeslut åt företagen. Det skaffar inga kunder, bygger inga distributionskanaler och eliminerar inte riskerna med marknadsinträde. Däremot gör det en mycket viktig sak – det minskar osäkerheten. Just där ligger Mercosur-avtalets verkliga värde för finländska och österbottniska företag.
Tillväxt i företagsekonomin uppstår genom förutsägbara spelregler, ett fungerande avtalsklimat och tillit till att investeringar inte behöver göras som ett lotteri. Mercosur-avtalet är framför allt ett sådant tillväxt- och skalningsavtal. Det gynnar mest de företag som nu vågar växa, investera och bygga en långsiktig närvaro.
Inga snabba vinster i sikte
Tankesättet är välbekant i de österbottniska företagen. Tillväxt har traditionellt inte byggt på snabba vinster, utan på långsiktiga investeringar, utveckling av produktionen och kundrelationer som håller över konjunkturcyklerna. I Mercosur-länderna väntar betydande investeringar inom industri, energi, infrastruktur och digitalisering. Efterfrågan riktas i första hand mot lösningar som förbättrar effektivitet, hållbarhet och kvalitet – och just inom dessa områden har de österbottniska företagen stark kompetens och konkurrensfördelar.
För att slutföra ratificeringen av Mercosur-avtalet krävs ännu ett godkännande i Europaparlamentet, som röstar om avtalet vid månadsskiftet.
Spännande tider råder alltså, både när det gäller att riva ned frihandelns murar och att resa nya.
Paula Erkkilä
vd, Österbottens handelskammare
