Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet har väckt offentlig debatt under de senaste månaderna. Regeringens avsikter att avskaffa vuxenutbildningsstödet förverkligas sommaren 2024. Om man önskar stöd bör studierna påbörjas senast i slutet av juli.
Avskaffandet har motiverats med att stärka den offentliga ekonomin. Förespråkare har påpekat att stödet inte har använts av dem som har störst behov av utbildning, såsom personer med en svår arbetsmarknadssituation och lågutbildade. Vuxenutbildningsstödet har varit särskilt populärt bland redan utbildade personer. Det har möjliggjort att studera flera examina även om målet har varit att höja utbildningsnivån.
Den främsta kritiken mot avskaffandet av stödet kommer från att det ses som en betydande försämring av möjligheterna för personer i arbetsför ålder att utveckla sin kompetens. Till exempel inom social- och utbildningssektorn går man vidare från en uppgift till en annan när kompetenskraven ändras och där har vuxenutbildningsstödet varit effektivt.
Utan kompetent arbetskraft kommer det att vara svårt att stärka Finlands ekonomi. Betydelsen av kontinuerligt lärande har inte försvunnit någonstans, eftersom människor befinner sig i mycket varierande situationer under sina karriärer och en metod att främja lärande passar inte alla. Alternativ behövs, och regeringen har redan tillsatt en arbetsgrupp för att fundera på vilka morötter som ska användas för att främja kontinuerligt lärande i arbetslivet i framtiden.
Modellen med studiestöd och studielån kan vara en lösning för dem som vill studera på heltid och som är kapabla att ta ett större ansvar för sina studier. Även smart riktade offentliga satsningar behövs antagligen för att utveckla kompetensen hos dem med låg utbildningsnivå och i svag arbetsmarknadsposition samt för att stödja branscher som lider av arbetskraftsbrist.
Handelskamrarna har föreslagit att införa en ny utbildningsförmån som skulle fungera likadant som motions- och kulturförmånen. Att erbjuda förmånen skulle vara frivilligt för arbetsgivaren och det skulle vara upp till arbetstagaren att besluta vilken utbildning förmånen används till. Förmånen skulle bäst tjäna till att genomföra enskilda kurser och små kompetenshelheter vid sidan av arbetet. Sådana kurser erbjuder även handelskamrarna själva för kontinuerligt lärande.
Paula Erkkilä, vd, Österbottens handelskammare
ÖVERSÄTTNING: MIA BRÄNNBACKA
