Kommunernas välfärd och tillväxt skapas i samarbete med företagen som sysselsätter, betalar skatter och investerar i nytt. Finlands ekonomi växer om verksamhetsmiljön i kommunerna lockar företag att investera, växa och sysselsätta samt om de enskilda människorna uppmuntras att vara företagsamma, innovativa och att arbeta. Handelskammaren har den här veckan genomfört en konjunkturbarometer bland sina medlemmar och företagsledarnas hälsning till kommunerna är att slopa den politiska dragkampen och att tillsammans fokusera på att bygga en stabil grund för den framtid som kommer efter coronakrisen.
En stabil verksamhetsmiljö som uppmuntrar företagen till sysselsättning och investeringar förutsätter att den kommunala ekonomin står på en hållbar grund och sköts om på ett ansvarsfullt sätt. Det är viktigt att beslutsfattarna vill säkerställa effekterna av sina beslut för näringslivet och skapa en gynnsam miljö för företagens verksamhet. I handelskammarens färska konjunkturbarometer önskar företagsledarna en aktivare dialog från kommunernas sida.
En välskött kommunal ekonomi möjliggör en beskattning som är konkurrenskraftig internationellt sett och den håller även i övrigt kostnaderna på rimlig nivå för företagen. För att företagen ska våga satsa får det inte finnas stora risker för att skatter och andra kostnader kommer att stiga. Förtroendet till företagen skapas med hjälp av en förutseende verksamhetsmiljö.
– Tyvärr finns det många kommuner vars ekonomi var i kris redan före pandemin och inkomsterna räckte inte till för att täcka utgifterna. Den här obalansen i den kommunala ekonomin borde inte korrigeras med extra lån eller högre skatter, påpekar Österbottens handelskammares verkställande direktör Juha Häkkinen.
– En höjning av skatterna lamslår den ekonomiska tillväxten och leder till färre arbetsplatser. Även de kommunala affärsverkens och bolagens avgifter för till exempel vatten, energi och avfall måste hållas på rimlig nivå och man kan inte försöka rätta till kommunernas dåliga ekonomi med hjälp av höjda avgifter. Finlands totala skattegrad är redan bland de högsta i OECD-länderna, konstaterar Häkkinen.
Regeringens förslag gällande social- och hälsovårdsreformen försätter kommunerna i en ny situation och ändrar deras roll. Då reformen genomförs så kommer social- och hälsovårdstjänsterna att överföras till välfärdsområdena. I praktiken innebär detta att kommunerna mister mer än hälften av såväl sina uppgifter som finansiering.
– De kommande förtroendevalda står inför svåra beslut då de ska omdefiniera den kommunala ekonomin och omforma verksamheten och de administrativa strukturerna enligt den nya situationen, säger Österbottens handelskammares direktör Paula Erkkilä.
– Kommunerna måste gå igenom sina uppgifter och gallra bort allt onödigt. Under den kommande perioden måste de kommunala beslutsfattarna också hitta nya sätt att utföra tjänsterna så att kommunernas verksamhet blir effektivare och kvaliteten på tjänsterna förbättras. Till kommunernas kärnuppgifter i framtiden hör att ta hand om förutsättningarna för tillväxt och livskraft, såsom utbildning, planläggning och tillgänglighet, sammanfattar Erkkilä.
Om kommunerna besluter sig för att idka affärsverksamhet på den öppna marknaden måste man säkerställa jämlik konkurrens med privatägda företag. Det som i synnerhet stör konkurrensen är kommunernas möjlighet att kringgå upphandlingslagen och köpa produkter och tjänster av företag, som de endast äger till en del, utan konkurrensutsättning. Den här orättvisan måste åtgärdas. Det behövs mera kunskap och effektivitet inom offentlig upphandling. Effektiviteten kan ökas genom att kombinera de resurser och den kunskap som finns inom den offentliga och privata sektorn och genom att använda sig av serviceinnovationer och tekniska lösningar som finns att tillgå på marknaden.
– Företagen vill verkligen vara med och utveckla kommunala och regionala tjänster, kommenterade en företagsledare i handelskammarens färska konjunkturbarometer.
– Vid utförandet av tjänster måste samarbetet mellan kommunerna intensifieras och utvidgas allt mer. Kommunerna måste se till att det finns tillräckligt med resurser för att utveckla näringslivet och främja företagande och att kommungränserna inte utgör ett hinder för samarbete, konstaterar Häkkinen.
