Handelskamrarna kräver i sina valteser att läroavtalsutbildningen utvecklas. Kompetens, klara examensstrukturer och möjlighet till livslångt, kontinuerligt och flexibelt lärande bör ligga som grund.
Ett läroavtal är ett utmärkt verktyg för att lätta på företagens brist på kunnig arbetskraft samt att i realtid balansera efterfrågan och utbud gällande kunskapen på arbetsmarknaden.
Handelskamrarna poängterar att användningen av läroavtal idag är för dyrt för de flesta små och medelstora företag. De föreslår i sitt valprogram ”Ratkaisuja Suomelle” att man tar i bruk lönegradering inom läroavtalen. Startlönen för den som avlägger sin första examen kunde vara 30-50 procent av den nivå som en yrkesutbildad person har. Löneutvecklingen skulle kopplas till hur studierna framskrider. För närvarande får en studerande åtminstone en sådan lön som är i enlighet med kollektivavtalet, vilket innebär att läroavtalen är för dyra för många företag.
Centralhandelskammarens verkställande direktör Juho Romakkaniemi betonar att förändringarna gällande läroavtalssystemet är enbart ett av sätten för att trygga tillgången till kunnig arbetskraft. Enligt honom måste man ta i bruk också åtgärder som berör småbarnspedagogiken, grundskolan och högskoleutbildningen.
– Bristen på kunnig arbetskraft har blivit ett av de största tillväxthindren för våra företag och en broms för hela landets växande konkurrenskraft. Situationen är i desperat behov av lösningar eftersom kunskap är den enda bestående konkurrensfördelen. Vi får inte låta den förfalla. Ökad kompetens kan främjas genom att intensifiera samarbetet mellan företagen och läroanstalterna. Generellt sett behöver Finland också betydligt mera arbetsrelaterad inflyttning och toppkompetens från utlandet, säger Romakkaniemi.
Österbottens handelskammares direktör Paula Erkkilä tar med regionaspekten i frågan om yrkeskunnig arbetskraft. – Konjunkturerna och förändringarna gällande företagens behov av yrkeskunnig arbetskraft märks fortare här i regionen, konstaterar Erkkilä.
– Balansen mellan utbildningssystemets nationella styrning och den regionala beslutsmakten måste utvärderas på nytt så att till exempel examensinriktad fortbildning för det regionala behovet kan ordnas snabbt. Målsättningen är en ändamålsenlig arbetsfördelning som stöder utvecklingen av regionernas kompetens ur arbetslivets synpunkt, fortsätter Erkkilä
”Ratkaisuja Suomelle”-programmet är handelskammargruppens förslag för att lösa utmaningarna som Finland står inför de närmaste åren. Handelskammargruppen presenterar reformer för att befrämja bland annat tillgången till kunnig arbetskraft, sysselsättning, en hållbar offentlig ekonomi och smidigare reglering. I programmet presenteras dessutom lösningar som grundar sig på självreglering för att motverka klimatförändringen och för att finansiera trafik och infrastruktur.
Mera information:
VD Juho Romakkaniemi, Centralhandelskammaren, juho.romakkaniemi [at] chamber.fi
direktör Paula Erkkilä, Österbottens handelskammare, 044 781 0704, paula.erkkila [at] chamber.fi
Handelskamrarnas valteser (på finska)
