Publicerad på Österbottens Tidning och Vasabladet torsdagen 24.6.2021.
Konsultbyrån för regionutveckling MDI offentliggjorde för några veckor sedan en ny befolkningsprognos för vårt land. År 2040 är 13 procent av vår befolkning under 15 år, 60 procent i arbetsför ålder och 27 procent i pensionsåldern. Var femte person i arbetsför ålder och var fjärde person under 15 år har ett främmande språk som modersmål. Fram till 2040 minskar antalet svensk- och finskspråkiga med knappt en halv miljon och antalet personer med främmande språk som modersmål ökar på motsvarande sätt, med knappt en halv miljon personer.
Finland är ett geografiskt litet område. Trots detta har vi många regionala demografiska realiteter. En del av kommunerna har redan länge levt i en värld där befolkningen minskar och man har varit tvungen att centralisera och gallra bland kommunernas tjänster. För alla kommuner kännetecknas framtidsutsikterna av ökad och skärpt konkurrens mellan regionerna. Kampen om de allt knappare resurserna – ungdomarna och unga vuxna, experterna och arbetskraften, företagen och investeringarna – är tuff. Kommunerna kommer framöver allt tydligare att delas in i vinnare och förlorare.
Spelarprofilerna för dessa lag kan också granskas med hjälp av den så kallade rotningsgraden som regionforskare Timo Aro lanserat. Rotningsgraden beskriver hur många av kommunens nuvarande invånare som är födda i kommunen. Den genomsnittliga rotningsgraden i de österbottniska kommunerna är 54 procent, vilket är något högre än genomsnittet i hela landet.
Kaskö har den lägsta rotningsgraden, endast en tredjedel av stadens invånare är födda där. Närpes igen har den högsta rotningsgraden, vilket kanske är något överraskande. Staden är ändå allmänt känd för att ha lyckats sysselsätta personer med främmande språk som modersmål, och stadens vanligaste efternamn är Nguyen.
Rotningsgraden kan analyseras ur åtminstone två synvinklar. Det positiva är att det innebär en stark identitet och att kommunen har kvarhållningskraft och potential att locka återflyttare. Den negativa aspekten kan vara inåtvändhet och trångsynthet, svag dragningskraft samt stor bortflyttning och liten inflyttning och återflyttning.
I Närpes fall ska rotningsgraden utan tvekan ses som en positiv sak. Närpes är ett föredöme för oss alla för hur en kommun kan vara en bra plats både för infödda invånare och för dem som flyttat från andra delar av världen.
Enligt befolkningsprognosen är andelen ”ursprungsinvånare” i Finland och i de österbottniska kommunerna i fortsättningen allt färre, och den grupp som kommer att ange hur befolkningsutvecklingen ska se ut i framtiden är de som talar ett främmande språk som modersmål. Därför måste detta också stå i centrum för utvecklingen av kommunerna. Om de österbottniska kommunerna vill växa så ska de kunna attrahera personer med ett främmande språk som modersmål och även lyckas hålla dem kvar.
I praktiken innebär detta att tjänster på engelska, såsom utbildning, utvecklas och ökas. Vi måste också förbättra integrationsåtgärderna och se till att de internationella invånarna integreras på ett genuint sätt. Internationella experter attraheras också mera av en öppen och internationell atmosfär.
För nya invånare kan kommungränserna och den gemensamma historia och lokala identitet som byggts upp under århundraden väga lika lite som en fjäder. Vår gemensamma framtid byggs upp med tolerans och genom att lyfta blicken.
