Diskussionsöppning av Österbottens handelskammares kommande vd
Vårt handelskammarområde, dvs. landskapen Österbotten och Mellersta Österbotten, är i en klass för sig jämfört med resten av Finland vad gäller exportens andel av industriproduktionen, sysselsättnings- och arbetslöshetsgraden samt antalet kommande investeringar. Enligt handelskammarens konjunkturbarometer som genomfördes i april hade redan en tredjedel av alla och nästan hälften av industriföretagen brist på arbetskraft, även om vi då bara hade börjat ta oss upp ur coronagropen. Kevas verkställande direktör Timo Kietäväinen sade i en intervju i tidningen Talouselämä i april att om det inte hittas någon lösning på bristen på arbetskraft så är hela landets pensionssystem i fara. Han sammanfattade att lösningen på problemet med arbetskraft är en ödesfråga för Finland.
Nyligen ägnade jag några timmar åt att samla information från olika källor om pågående och kommande investeringar i vår region. Enbart under de närmaste tre åren kommer hundratals arbetstillfällen att uppstå i redan existerande företag. Dessutom kommer det i och med nya aktörer, såsom den planerade katodfabriken i Vasa, att skapas minst lika många arbetstillfällen. Dessa investeringar skapar sammanlagt cirka 1600 nya arbetstillfällen i Österbotten och Mellersta Österbotten.
Investeringarna omfattar nästan utan undantag också byggande, och byggnadsskedet innebär att behovet av arbetskraft ökar ytterligare. Till exempel Keliber har uppskattat att det kommer att behövas upp till 500 personer i Kaustby och Karleby för de byggarbeten som inleds nästa år. Utöver dessa investeringar håller ett stort antal vindkraftsparksprojekt på att påbörjas i vår region – det byggs eller planeras 490 vindkraftverk vilket ökar behovet av arbetskraft betydligt under byggnadstiden.
Utöver de nya investeringarna måste man komma ihåg att ett jättestort antal människor kommer att pensioneras från jobb som redan existerar inom de närmaste åren och att det för majoriteten av dessa arbetsplatser också behövs nya anställda.
När man till denna utsikt lägger till de befolkningsprognoser som konsultbyrån för regionutveckling MDI publicerade i början av juni så ser bilden ganska dyster ut. MDI:s prognoser baserar sig på tre scenarier, men oberoende av scenariot så åldras och minskar befolkningen. I en del av landet har minskningen av befolkningen och därigenom nedskärningen av servicen varit vardag redan under en längre tid, men i fortsättningen kommer detta att gälla alla regioner i Finland. Konkurrensen mellan regionerna ökar och skärps. Och inte bara i Finland, utan internationellt. Kampen om de allt knappare resurserna – ungdomarna och unga vuxna, experterna och arbetskraften, företagen och investeringarna – är tuff.
Man måste dock komma ihåg att prognoser inte är domslut, utan att utvecklingen kan påverkas. Det är viktigt att se till att höja sysselsättningsgraden, upprätthålla arbetsförmågan och höja pensionsåldern. Också möjligheten att komma in till en utbildning måste göras smidigare, nybörjarplatserna måste granskas kritiskt och säkert också styras om, och det måste finnas mångsidiga lösningar för att utveckla kompetensen hos dem som arbetar. Den viktigaste enskilda faktorn när det gäller att säkerställa kunnig arbetskraft är dock internationella experter.
Vid vårens halvtidsöversyn fastställde regeringen att det i fortsättningen kommer att behövas cirka 10 000 personer årligen genom arbets- och utbildningsbaserad invandring före år 2030. Invandringen bör göras smidigare och i Finland bör man på ett helt nytt sätt analysera och satsa på attraktionsfaktorer som lockar människor hit. Det måste också satsas på en snabb integration av invandrarna såväl på arbetsplatser som i samhället.
Det här låter utmanande och tidskrävande. Men medan de åtgärder som jag har nämnt här ovan planeras och genomförs så skulle vi kunna ta tillfället i akt och använda oss av den outnyttjade reserv som redan finns här, nämligen de arbetslösa och undersysselsatta utbildade utlänningarna och som har kommit hit för att studera eller till exempel på grund av partnerns arbete. Vid högskolorna i Österbotten och Mellersta Österbotten finns det exempelvis nästan 1500 studerande från alla delar av världen.
Kompetensen hos arbetslösa och undersysselsatta utlänningar som redan är här tas inte till vara i det finländska samhället i tillräckligt stor utsträckning. Inte har vi väl råd att låta bli att sysselsätta någon som vill arbeta här och erbjuda sina kunskaper åt våra företag? Vi måste inom alla sektorer satsa på att sysselsätta den internationella kompetens som finns här och locka hit nya sakkunniga, och ansvaret ligger hos alla, såväl kommunerna, staten, företagen, läroanstalterna som aktörerna inom tredje sektorn.
Jag utmanar alla företag, politiker, myndigheter och läroanstalter i Österbotten och Mellersta Österbotten att samverka för ett gemensamt mål. Tänk om vi skulle ge oss själva den ambitiösa utmaningen att vara en föregångare år 2025 och en mönsterelev i Finland vad gäller att attrahera och hålla kvar internationell kompetens? Nu behövs mod att tänka stort och fatta djärva beslut. Handelskammaren är redo, är ni också?
