Handelskammarens undersökning om utländsk arbetskraft visar att 37 procent av de österbottniska företagen har anställt personer med utländsk bakgrund under de senaste fem åren och nästan hälften meddelar att de har för avsikt att rekrytera utländska arbetstagare i framtiden. Med tanke på demografin och den regionala utvecklingen så är det här den enda rätta vägen att gå.
Enligt regeringens riktlinjer behövs omkring 10 000 arbets- och studierelaterade invandrare per år fram till 2030. Trots detta så har vi stora strukturella hinder vilket Kristiina Liedes, vd för Keskuspesula, sammanfattar i denna tidning: ”Om arbetsgivaren inte har möjlighet att hjälpa till med tillstånd, så kommer arbetstagaren i kläm i maskineriet”.
Inte ens arbetsgivarna ser alltid möjligheterna, och tröskeln för den första rekryteringen är hög. Rekryteringen uppfattas som något som kräver så stora satsningar att det lätt skjuts upp. Rekrytering borde ses som ett sätt att ömsa skinn – efteråt är arbetsgivaren skickligare och bättre förberedd på att ta sig an framtiden. När du väl har gjort en sak så går det på rutin nästa gång.
Det finns också tillgång till en kompetenspotential: tack vare invandringen på 2010-talet lyckades Österbotten få ett betydande antal personer i arbetsför ålder. Det är ingen överdrift att säga att regionen slösar bort en del av sin potential genom att låta utbildade människor flytta någon annanstans.
Utlänningslagen reformeras som bäst och handelskammaren stöder och driver på alla reformer som gör arbetsrelaterad invandring lättare, snabbare och smidigare. Finlands processer för uppehållstillstånd och integreringstjänster ska vara i världsklass och utgöra en konkurrensfördel för företag som söker och rekryterar kunnig arbetskraft.
Kriget i Ukraina för med sig en ström av människor som inte bara behöver trygghet utan också kontinuitet i sina liv. Därför är det viktigt med skolgång och arbete i Finland. Nu är det rätt tillfälle att få ordning på systemen, göra processerna smidiga och förbättra myndigheternas samarbete och beslutsfattande så att människor som studerade eller arbetade i sitt hemland inte lämnas sysslolösa. Sysslolöshet är inget bra alternativ för någon i det långa loppet.
