Vad hände med ibruktagandet av yrkesdiesel?

Handelskamrarna kräver omedelbara åtgärder av regeringen vad gäller ibruktagandet av yrkesdiesel. Riktlinjerna för ibruktagandet av yrkesdiesel som drogs upp redan för ett halvt år sedan är fortfarande under beredning, och ingen lösning har hittats för aktörerna inom den bransch som lider av de ovanligt drastiska prishöjningarna. Enligt handelskamrarna är situationen oroväckande och har en betydande inverkan på Finlands konkurrenskraft.

Prisökningen på diesel har varit exceptionellt kraftig och har haft en allvarlig inverkan på logistikföretagens vardag. Den drastiska kostnadsökningen i kombination med Finlands geografiska läge är en ekvation som undergräver vårt lands konkurrenskraft. I vissa företag har prishöjningarna försämrat lönsamheten så pass mycket att de har tvingats låta fordonen stå.

– Enligt EU-lagstiftningen har det gjorts möjligt att ta i bruk yrkesdiesel och det är nu endast upp till Finland att ta i bruk det. Det är oacceptabelt att beredningen dröjer, eftersom läget är kritiskt. Räkningen för branschen blir större hela tiden och en lösning på problemet måste fås utan dröjsmål, säger Centralhandelskammarens ledande expert Päivi Wood.

Dieseldrivna transportfordon har både bidragit till utsläppsminskningen och utgjort en konkurrensfördel för Finland. Hittills har vägtransporternas logistiska effektivitet delvis kunnat förbättras genom att fordonen har större dimension och massa än i övriga Europa. Detta leder till mindre belastning på vägarna och lägre utsläpp per ton gods. Andra europeiska länder har vidtagit åtgärder för att stödja den krisdrabbade vägtransportbranschen, men Finland ligger långt efter.

–Två tredjedelar av den energi vi behöver för godstransporter förbrukas av tunga och långa fordonskombinationer. Tunga transporter är en miljövänlig lösning, eftersom de ger upphov till mindre utsläpp per ton gods och mindre belastning på vägarna än transporter i flera mindre transportenheter, påpekar Österbottens handelskammares vd Paula Erkkilä.

Med tanke på de långa transportsträckorna och höga bränslepriserna har Finland en längre startsträcka än många andra länder då man ska ta sig ut i världen. På den globala marknaden kan tilläggskostnaderna i regel inte överföras på exportprodukternas priser. Yrkesdiesel skulle inte stärka bara den inhemska transporten utan även exportindustrins konkurrenskraft. Yrkesdiesel innebär att transportföretagen får skatteåterbäring för varje liter yrkesdiesel som de har fyllt i sin tank.

– Ibruktagandet av yrkesdiesel är ett sätt att hjälpa företagen att ta sig förbi en svår situation. I framtiden kommer logistikkostnaderna också att öka på grund av beslut som fattas på EU-nivå. Logistikföretagen borde kunna investera i renare fordon för att minska transportutsläppen samtidigt som kostnaderna ökar, påpekar projektchef Tom Lunabba från FREJA Transport & Logistics Ab.

De ambitiösa målen för utsläppsminskningen inom transportbranschen kräver investeringar i transportinfrastrukturen. Den ökande reparationsskulden av infrastrukturen måste brytas. Finansieringsnivån av statens 12-åriga transportsystemplan anses ändå vara otillräcklig.

– Finansieringsnivån måste korrigeras i de kommande budgetförhandlingarna. Det är för lätt att göra nedskärningar i transportinfrastrukturen; otillräcklig finansiering och åtgärder som att lappa vägar kommer tyvärr att leda till försämrade transportförbindelser. De försämrar Finlands tillgänglighet och konkurrenskraft, konstaterar Wood.