Handelskammarenkät: Kronisk brist på kunnig arbetskraft kräver omedelbara åtgärder

Pedersöreläinen Elho on jo pitkään työllistänyt kansainvälisiä osaajia. | Elho i Pedersöre har redan länge sysselsatt internationell arbetskraft.

Företagen lider av en allvarlig brist på kunnig arbetskraft. Det beaktansvärda är att kompetensbristen har nått en punkt där den inte längre följer konjunktursvängningarna som tidigare utan besvärar företagen även i lågkonjunkturer och försvårar deras verksamhet och begränsar tillväxten. Ökad arbetskraftsinvandring är ett av de viktigaste sätten att lindra kompetensbristen. Myndigheterna måste underlätta invandringen, men även företagens attityder måste ändras.

Enligt den undersökning som handelskamrarna gjorde bland sina medlemsföretag har 71 procent av de österbottniska företagen brist eller stor brist på kunnig arbetskraft. Situationen i företagen på Österbottens handelskammares område är i linje med det nationella läget. Hela 78 procent av företagen uppgav att tillgången på arbetskraft är ett hinder för tillväxten i deras företag och utvecklingen av affärsverksamheten. I vår region är läget sämre än i resten av landet, nationellt är motsvarande andel 73 procent. Kompetensbristen har inte underlättats nämnvärt jämfört med undersökningen för ett år sedan trots att Finland har gått mot ett svagare konjunkturläge.

56 procent av de österbottniska företagen uppskattar att rekryteringsbehovet kommer att öka under de följande sex månaderna och 70 procent uppskattar att rekryteringsbehovet kommer att öka under de följande 2-3 åren. Rekryteringsbehovet är klart större bland företagen på vårt område än i resten av Finland, medan det på längre sikt kommer att ligga på nationell nivå.

– Rysslands anfallskrig har lett till en nedgång i Finlands ekonomi. Vanligtvis brukar efterfrågan på arbetskraft minska och arbetslösheten öka vid en lågkonjunktur, men inte den här gången, säger Österbottens handelskammares direktör Mikael Hallbäck. – Om inga åtgärder vidtas snabbt för att lindra kompetensbristen kommer företagen att ställas inför allvarliga problem i början av nästa konjunkturuppgång, tillägger Hallbäck.

De främsta orsakerna till rekryteringsproblem som företagen angav var otillräckligt antal sökande (56 %), hårdare konkurrens om arbetstagarna (54 %) och otillräcklig arbetserfarenhet (40 %). Vidare ansågs också olämplig utbildning hos de sökande (22 %) och otillräckliga språkkunskaper eller andra utmaningar i samband med mångkulturalism (14 %) utgöra rekryteringsutmaningar.

Majoriteten av företagen vill slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft

Enligt undersökningen är det störst brist på personer med yrkeskunskaper. Hela 61 procent av företagen har störst behov av arbetskraft med yrkesexamen. 27 procent av företagen har störst behov av personer med examen från yrkeshögskolor och 11 procent från universitet. När det gäller utbildningsområden är efterfrågan störst av personer inom teknik, handel, administration och juridik, IT och servicebranschen.

– Ett av de mest centrala sätten att hantera bristen på kunnig arbetskraft är att öka arbetskraftsinvandringen. Debatten om kompetensbrist fokuserar dock alltför mycket på högutbildade personer och på åtgärder för att underlätta deras tillståndsprocesser. Naturligtvis behöver vi dem också, men behovet av yrkesutbildad arbetskraft är mycket större och det behövs omedelbara åtgärder för att förbättra deras inflyttning, säger Paula Erkkilä som är vd för Österbottens handelskammare. – Handelskamrarna anser att den viktigaste åtgärden är att öka arbetskraftsinvandringen, och detta sker genom att avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Systemet med behovsprövning av utländsk arbetskraft måste slopas så snart som möjligt. Senast i nästa regeringsprogram måste detta eftersträvas och genomföras, säger Erkkilä.

Enligt undersökningen vill endast 9 procent av företagen behålla det nuvarande systemet med behovsprövning vid rekrytering av utländsk arbetskraft. Omkring en tredjedel av företagen rapporterade att behovsprövningen har försvårat eller hindrat rekryteringen av utländska arbetstagare. 20 procent av företagen meddelade att den inte har haft någon inverkan och 49 procent kunde inte säga något. Den sista gruppen består huvudsakligen av företag som inte alls har berörts av behovsprövning vid rekrytering. Med andra ord anser 60 procent av de företag som har genomfört rekrytering enligt systemet med behovsprövning att det är problematiskt.

Det är dags för företagen att ta huvudet ur sanden

Företagen anser att de viktigaste sätten att trygga tillgången på kunnig arbetskraft är ett närmare samarbete mellan företagen och läroinrättningarna, att utveckla utbildningens innehåll så att det bättre motsvarar arbetslivets behov och att öka antalet examensutbildningar vid regionens läroinrättningar. 63 procent av de österbottniska företagen anser att regionens läroinrättningar inte utbildar tillräckligt med kunnigt folk för att tillgodose deras behov. Drygt en tredjedel av företagen i vår region uppgav dock att utbildningens innehåll motsvarade deras behov åtminstone väl. Situationen i detta avseende var klart bättre än i resten av landet.

Åtgärder i anknytning till internationell arbetskraft hörde till de minst populära i undersökningen vad gäller sätten att hantera bristen på arbetskraft. – Det är allmänt känt att åldersgrupperna krymper, att befolkningen i arbetsför ålder krymper kraftigt och att våra egna ungdomar inte räcker till för att tillgodose alla behov i framtiden. Trots detta anser företagen att de bästa metoderna är de som inte ökar antalet arbetande händer och tänkande hjärnor. Nu är det dags för företagen att vakna upp till verkligheten. Den dag då alla företag måste anställa någon med utländsk bakgrund ligger precis runt hörnet, säger Erkkilä.

De företag som anställt internationell arbetskraft är mycket nöjda med sina rekryteringar

Av de österbottniska företag som besvarade enkäten har 41 procent redan rekryterat utländsk arbetskraft och 30 procent av de företag som ännu inte har rekryterat utländsk arbetskraft överväger att göra det i framtiden. 15 procent av företagen i regionen har anställt ukrainska flyktingar och ytterligare 17 procent har övervägt att göra det.

Resultaten om rekrytering av utländska arbetstagare är uppmuntrande. Inget av de företag i regionen som har rekryterat eller hyrt in utländsk personal rapporterar om negativa erfarenheter. 76 procent har positiva eller mycket positiva erfarenheter, resten är neutrala. Ännu mer positiva är erfarenheterna hos de företag som har anställt ukrainare som flytt kriget: 29 procent har mycket positiva erfarenheter och 67 procent har positiva erfarenheter, resten av svaren är neutrala.

– Förhoppningen är att företagens positiva erfarenheter ska spridas och uppmuntra andra företag att utöka sin rekrytering till att även omfatta internationella arbetstagare. Företagen behöver både uppmuntran och mer information och kanaler för att hitta lämpliga personer, oavsett om det handlar om att rekrytera från utlandet eller anställa ukrainare som flytt kriget till Finland. Här har handelskammaren, olika myndigheter och tredje sektorn en tydlig roll, säger Erkkilä.

Bekanta dig med enkätens resultat i bilder

Handelskamrarnas enkät genomfördes 20–22.9.2022 och besvarades av 145 medlemsföretag i Österbottens handelskammare. Nationellt sett besvarades enkäten av sammanlagt 1780 företag. Svaren kom från flera olika branscher och företag av alla storlekar. Majoriteten av företagen är arbetsgivare.

Påverka och nätverka

- BLI MEDLEM I HANDELSKAMMAREN