– Österbottens handelskammares ställningstagande
I slutet av förra året offentliggjorde Europeiska kommissionen ett förslag till en ny förordning om det europeiska transportnätet (TEN-T). Förslaget är av största vikt för Finland när det gäller tillgänglighet, koldioxidsnål transport och fungerande logistiska transportkedjor.
Österbottens handelskammare oroad över hamnarnas öde
Österbottens handelskammare uttrycker särskild oro över den nya statusen för regionens hamnar. Kommissionens förslag innebär att 15 hamnar inte längre ska ingå i TEN-T-nätet. Av dessa föreslås det att tre hamnar i Finland faller bort, men till exempel inga i Sverige eller andra länder runt Östersjön. Två av de finländska hamnarna som faller bort ligger i Österbotten. Det kan inte ligga i Finlands eller Europas intresse att TEN-T-hamnarna skärs ner så här drastiskt i Finland samtidigt som tiotals nya hamnar läggs till i södra Europa.
Som medlemsstat har Finland varit ganska försiktig med att kräva en mer omfattande karta av rädsla för de förbättringsåtgärder och skyldigheter som detta medför. Samtidigt har resten av Europa maximerat sina anspråk genom att öka räckvidden för det så kallade övergripande nätet som är den ena nivån av TEN-T. Österbottens handelskammare anser att Finland har möjlighet att utöka nätet med hänsyn till de nationella behoven utan att äventyra det befintliga nätet eller öka skyldigheterna avsevärt.
Österbottens handelskammare föreslår att Finland måste jobba hårdare för att stärka sin position i TEN-T-nätet. Hamnarna i Jakobstad och Kaskö, som ingår i det övergripande TEN-T-nätet, bör bevaras som en del av nätet. Dessutom bör Vasa hamn anslutas till det övergripande nätet.
I Finland ligger alla de hamnar som för närvarande ingår i TEN-T-stomnätet, dvs. nätet som koncentreras till de viktigaste förbindelserna och knutpunkterna, i södra Finland. Industrin och logistikbehoven i västra och norra Finland skulle gynnas avsevärt av att regionen skulle få åtminstone en hamn med TEN-T-stomnätsstatus. Hamnen i Karleby bör läggas till som en ny hamn till TEN-T-stomnätet.
Finland bör kopplas starkare till de europeiska transportnäten och EU-finansieringen
Lagförslaget om TEN-T kommer inte bara att förbinda EU:s medlemsstater genom transportinfrastruktur, utan kommer också att ge Finland möjlighet att använda sig av EU-finansiering för nationella transportprojekt. Finland måste sträva efter att uppfylla sina nuvarande skyldigheter i fråga om TEN-T-stomnätet senast år 2030. Det har legat i Finlands intresse att vara en del av de europeiska transportnäten, vars krav och omfattning har fastställts gemensamt på EU-nivå. Det behövs nu tydliga planer för hur kraven ska uppfyllas och hur EU-finansiering kan användas för inhemska infrastrukturprojekt.
Det är uppenbart att vårt glest befolkade nordliga land med långa avstånd behöver lösningar som passar oss – Finland får inte sluta sig. Utöver finansieringsaspekten från EU spelar TEN-T-näten en viktig roll för att främja en fungerande inre marknad, och Finland får inte lämnas utanför denna utveckling.
När det gäller att utnyttja EU-finansiering i större utsträckning är det viktigt att vi är tidigt ute. Om man i Finland nationellt konstaterar att vi inte vill delta i utvecklingen av de europeiska transportnäten tillsammans med andra medlemsstater, så har vi den möjligheten. Men om det är klokt, det är en annan fråga.
BAKGRUND
Vad är TEN-T?
Utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) inleddes för mer än 25 år sedan. Inom Europeiska unionen behövs säkra och högkvalitativa transportförbindelser från ett land till ett annat. För en avsides belägen medlemsstat som Finland är det europeiska transportnätet mycket viktigt.
TEN-T-nätet består av två nivåer: ett stomnät (core network) som ska färdigställas före 2030 och ett övergripande nät (comprehensive network) som ska färdigställas före 2050. TEN-T-stomnätet koncentreras till de viktigaste förbindelserna och knutpunkterna. Genomförandet av stomnätet främjas av ett tillvägagångssätt som grundar sig på korridorer. TEN-T-nätet omfattar alla trafikformer: järnväg-, vägnät-, flygtrafik-, inre vattenvägar, sjötrafik samt plattformar som gör det möjligt att kombinera de olika trafikformerna.
Syftet med TEN-T-nätet är ett säkert och hållbart transportsystem inom EU som främjar en smidig rörlighet för varor och människor. Riktlinjerna för TEN-T definierar de projekt som ingår i transportnätet. I riktlinjerna fastställs kraven på transportnätet, prioriteringarna för dess utveckling och verktygen för dess genomförande. Riktlinjerna innehåller också kartor över de transportnät som definierats på basen av kriterierna.
TEN-T-politiken är ett viktigt verktyg för att främja investeringar som skapar tillväxt och arbetstillfällen, och därmed stärka utvecklingen av den inre marknaden och den finländska och europeiska konkurrenskraften. TEN-T-politiken kan påskynda övergången till transporter med lägre utsläpp och bidra till Finlands klimatmål.
Enligt den nuvarande förordningen har Finland fyra stomnätshamnar: Helsingfors, Åbo, Nådendal och HaminaKotka, och tolv hamnar som hör till det övergripande nätet: Kemi, Uleåborg, Brahestad, Karleby, Jakobstad, Kaskö, Björneborg, Rauma, Hangö, Sköldvik, Eckerö och Mariehamn. Enligt det nuvarande förslaget till TEN-T-förordningen skulle stomnätshamnarna i Finland förbli oförändrade. Förslaget innebär att Jakobstad, Kaskö och Sköldvik stryks från hamnarna som hör till det övergripande nätet och att Torneå och Ingå läggs till.
Hamnarna på västkusten och deras roll i den regionala ekonomin
Hamnarna är av största vikt för Finlands nationalekonomi. Nästan 90 procent av transporterna mellan Finland och utlandet sker till sjöss. Hamnarna på västkusten betjänar Finlands starkaste exportindustriområde. Via dessa hamnar exporteras omkring 40 % av värdet av landets totala export.
Eftersom Finland är ett land som är beroende av sjöfrakt är den allmänna försörjningsberedskapen i Finland beroende av ett litet antal hamnar av betydande storlek och läge. Hamnarnas läge och infrastruktur är också viktiga för att upprätthålla landets försvarsberedskap.
Hamnarna i Karleby, Jakobstad, Vasa och Kaskö är en viktig framgångsfaktor i ett stort ekosystem för exportindustrin. I de kustösterbottniska landskapen pågår en otrolig våg av ekonomisk utveckling. Under de kommande fem åren kommer mer än 4 miljarder euro att investeras i regionen, bland annat i ett hållbart batterikluster, ren energiproduktion och tillämpningar inom energiindustrin, samt för att stärka, minska koldioxidutsläppen och effektivera produktionen inom olika industrisektorer.
Alla fyra hamnarna har utvecklat sin verksamhet på ett målinriktat sätt och gjort stora investeringar för att bättre kunna betjäna och främja regionens och inlandets exportförutsättningar. Dessutom lägger industrin större vikt vid transportkorridorer med låga koldioxidutsläpp, och TEN-T-nätet är en viktig del av utvecklingen av dessa korridorer.
Batteri- och mineralindustrins transportbehov förväntas öka betydligt inom den närmaste framtiden i och med den gröna omställningen. Sjöfartslogistiken kommer att spela en viktig roll för exporten av batteri- och mineralindustriprodukter till den inre marknaden och till tredjeländer. När exportvolymerna ökar ligger det i både Finlands och EU:s intresse att säkerställa en så fungerande och effektiv logistikinfrastruktur som möjligt.
