För offentliga upphandlingar används årligen uppskattningsvis 35-50 miljarder euro. Det stora antalet offentliga upphandlingar innebär märkbara möjligheter att sänka kostnaderna och på så sätt förbättra hållbarheten i den offentliga ekonomin, produktiviteteten inom den offentliga sektorn och påskynda den ekonomiska tillväxten.
Handelskammaren uppmanar de kommunala beslutsfattare som nu inlett sin mandatperiod att dra upp riktlinjer för kommunens upphandlingsstrategier. I många kommuner inom handelskammarområdet kommer beslutsfattarna att få handlägga stora projekt som ska konkurrensutsättas. Hit hör projekt såsom hybridarenan i Karleby och Wasa Station i Vasa.
Det främsta syftet med konkurrensutsättningen är att använda offentliga medel så effektivt som möjligt. Enligt en studie utförd av VATT och Aalto-universitetet som är baserad på omfattande inhemskt material uppnås dock inte effektiviteten på önskat sätt: offentliga upphandlingar lider av en allvarlig brist på konkurrens. Vid fler än hälften av konkurrensutsättningarna kom det antingen inga offerter alls eller på sin höjd en eller två. Enligt studien kan redan ett extra deltagande företag i anbudsförfarandet medföra kostnadsbesparingar på fem procent för den upphandlande enheten.
En öppen och fungerande konkurrensutsättning innebär alltid priskonkurrens och främjar nya aktörers inträde på marknaden. – Kraven på upphandling, avtalsvillkoren och övervakningen eftersträvar i första hand ekonomiska inbesparingar men man kan dessutom ha som mål att minska utsläppen eller påverka sysselsättningen eller minska korruptionen. Genom att på kommunal nivå upphandla lokalt så kan man påverka sysselsättningen i regionen, samla in skatter och öka köpkraften, upplyser Österbottens handelskammares vd Paula Erkkilä.
Dialogen med företagen är av största vikt
Kommunerna bör tolka offentliga upphandlingar som en satsning på regionens framtid. På lokal nivå är det viktigt med ändamålsenliga upphandlingshelheter av lämplig storlek. Upphandlingarna får inte göras så stora att lokala företag inte har möjlighet att ge ett anbud, utan de måste delas upp. Det är också motiverat att inkludera en bedömning av konsekvenserna för företagen i upphandlingsprocesserna.
– Vid upphandling kan man föra en mer aktiv dialog även med lokala företag. Vid omfattande upphandlingar och projekt i kommuner och städer kan konkurrensutsättningshelheterna planeras så att de på ett sporrande och mångsidigt sätt möjliggör till exempel samarbete med underleverantörer och nyttjande av lokal specialkompetens, säger Antti Tieva som är medlem i Österbottens handelskammares serviceutskott och vd för Hankintaratas Ab.
– Man får naturligtvis inte nöja sig med sämre helhetslösningar eller pruta på kvalitetskraven, men jag anser att kommunerna bör upphandla så att de har positiva effekter på det lokala näringslivet, kommenterar en företagsledare i handelskammarens konjunkturbarometer.
Kommunernas upphandlingsstrategier i skick
Finlands första strategi för offentliga upphandlingar blev klar för drygt ett år sedan. Som ett resultat av detta fick offentliga upphandlare såsom kommuner, samkommuner och församlingar, konkreta verktyg till hjälp för sin upphandlingsverksamhet.
Österbottens handelskammare uppmanar nu kommunala beslutsfattare att dra upp riktlinjerna för kommunens upphandlingsstrategier. Genom att satsa på konkurrensutsättning ger kommunerna sina invånare en positiv signal om kostnadsmedvetet ansvarstagande.
Österbottens handelskammare uppmanar kommuner och kommunala beslutsfattare att:
- bedöma det aktuella läget för kommunens upphandlingsverksamhet och upphandlingskompetens,
- utreda den geografiska och branschspecifika inriktningen av kommunens upphandlingar med tanke på den lokala livskraften och regionala ekonomin samt
- utarbeta en upphandlingsstrategi för kommunen och uppdatera upphandlingsanvisningarna.
