Tillgången till kompetent personal kräver förändringar i utbildningssystemet

Handelskamrarna kräver att utbildningssystemet ändras så att det blir flexibelt och snabbare kan reagera på förändringar. Säkerställandet av tillgången till kompetent personal kräver att utbildningssystemets interna murar rivs och att livslångt lärande möjliggörs. I stället för att fästa uppmärksamheten på yrkes- och examensbenämningar borde man koncentrera sig på yrkeskunskapen som arbetstagaren måste kunna uppdatera under hela arbetskarriären enligt arbetslivets varierande behov.

Bristen på kompetent arbetskraft har blivit ett hinder för tillväxten överallt i Finland. Samtidigt ändras arbetslivets kompetenskrav i allt snabbare takt och livslångt, kontinuerligt lärande har blivit den nya normen inom arbetslivet.

– Vårt utbildningssystem måste reagera på utmaningarna. Flexibilitet och förmågan att reagera snabbt på förändringar är de enda sätten att fortsätta framåt då prognostiseringen blir allt svårare, säger direktör Johanna Sipola från Centralhandelskammaren.

Enligt handelskamrarna måste balansen mellan den nationella styrningen av utbildningssystemet och det lokala beslutsfattandet utvärderas på nytt. Målsättningen bör vara en ändamålsenlig arbetsfördelning som stöder den regionala utvecklingen av kompetensen med arbetslivet som utgångspunkt.

Enligt Sipola kan konjunkturerna och förändringarna i företagens kompetensbehov skönjas snabbare i regionerna runtom i Finland.

– Regionerna bör ha tillräckligt med beslutanderätt och resurser för bland annat examensinriktad fortbildning. Det viktiga är ett tätt samarbete mellan regionens företag, utbildningsanordnarna och sysselsättningstjänsterna. Genom ett starkt samarbete kan man på bästa sätt utveckla områdets kompetens, konkurrenskraft och attraktionskraft, säger hon.

Handelskamrarna publicerade idag sina utbildningsteser där man räknar upp sju sätt att säkerställa tillgången till kompetent personal för företagen. Handelskamrarna vill bland annat stöda reformen av yrkesutbildningen så att den når framgång, utvidga användningen av läroavtal samt göra samarbetet mellan företagen och läroinrättningarna tätare.

Handelskamrarna är oroade över att kompetensen försämras och att ungdomar marginaliseras. Enligt handelskamrarna borde varje ungdom åtminstone ha en utbildning från andra stadiet. Handelskamrarna anser att målsättningen inte nås genom att mekaniskt höja på läropliktsåldern utan det krävs att resurserna riktas till småbarnspedagogiken och grundutbildningen för att problemet ska kunna lösas.

– Grundskolan måste kunna erbjuda goda färdigheter i läsning och räkning. För närvarande kan 11 procent av de som går ut grundskolan inte läsa på ett sådant sätt som krävs för fortsatta studier, konstaterar Sipola.

Finlands framgång och konkurrenskraft i framtiden är beroende av kompetens. Förutom att utbildningssystemet borde justeras så att det motsvarar de föränderliga kompetensbehoven måste Finland kunna locka till sig högutbildade och yrkeskunniga arbetstagare även utanför landets gränser.

– Det går inte att garantera kompetent arbetskraft åt företagen enbart med den inhemska tillgången. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med eget folk och speciellt inte på lång sikt. Finland borde aktivt börja locka utländsk kompetens till landet, säger Österbottens handelskammares direktör Paula Erkkilä, som var den andra regionrepresentanten i handelskamrarnas arbetsgrupp för utbildningsteser.

Enligt handelskamrarna borde man avskaffa tillgångsprövningen av de personer som kommer från länder utanför EU- och EES-området och som anhåller om arbetstillstånd i Finland. Avskaffandet av tillgångsprövningen skulle ge företagen möjlighet att snabbare hitta lösningar på arbetskraftsbristen, skulle förbättra sysselsättningen och främja den ekonomiska tillväxten.

Utbildningsteserna (på finska)

Pressmeddelande för utskrift

Påverka och nätverka

- BLI MEDLEM I HANDELSKAMMAREN