Skatteutredningen: Utan företag skulle välfärdsstaten förlora sin grund

I Centralhandelskammarens Skatteutredning framgår det att företagen år 2021 betalade och redovisade skatter och skatte-lika avgifter på nästan 77 miljarder euro. Detta är åtta miljarder euro mer än år 2019. Skatteintäkterna i handelskammarområdet – alltså i landskaperna Österbotten och Mellersta Österbotten –har också ökat sedan år 2019.

Denna utredning syftar till att synliggöra företagens avgörande roll i finansieringen av offentliga tjänster. I utredningen undersöks företagens skattehandavtryck, det vill säga de skatter som företagen betalar och redovisar.

År 2021 samlade staten och kommunerna in skatter på nästan 78 miljarder euro. Dessutom uppgick beloppet för obligatoriska socialförsäkringsavgifter till över 30 miljarder euro. Dessa skatteintäkter har till största delen genererats av företagsverksamhet. Informationen kommer från den färska Skatteutredningen som Centralhandelskammaren har gjort.

– Utan företag skulle välfärdsstaten förlora sin grund, eftersom offentliga tjänster finansieras med skatteintäkter som genereras av företagsverksamhet. År 2021 betalade och redovisade företagen skatter och skatte-lika avgifter på nästan 77 miljarder euro. Det är cirka åtta miljarder euro mer än år 2019, säger Centralhandelskammarens ledande skatteexpert Tomi Viitala.

En del av de betalade och redovisade skatterna återstod som kostnader för företagen, såsom samfundsskatt, miljöskatt, fastighetsskatt och arbetsgivaravgifter. En del av skatterna samlades in från kunder som en del av produkternas pris, såsom mervärdesskatt, en del drogs av från de anställdas löner, och en del togs från dividender till ägarna.

– Utredningen belyser företagens centrala roll som finansiärer av offentliga tjänster. Trots att alla skatter som företagen betalar och redovisar inte blir en slutlig kostnad för dem så skulle inte dessa skatteintäkter obestridligen uppstå utan företagens verksamhet, betonar Österbottens handelskammares verkställande direktör Paula Erkkilä.

Företagens skattehandavtryck har ökat både i Österbotten och Mellersta Österbotten

Efter den ekonomiska nedgången som orsakades av coronapandemin återhämtade sig ekonomin snabbt år 2021, och denna tillväxt återspeglades också i skatteintäkterna. Enligt uppgifter från Skatteförvaltningen ökade mervärdesskatteintäkterna med tio procent, och samfundsskatteintäkterna med nästan 40 procent jämfört med året innan.

– År 2021 var ett år av ekonomisk tillväxt även i vårt område, vilket också avspeglas i företagens skattehandavtryck, säger Erkkilä.

Skattehandavtrycket för företag registrerade i Österbotten år 2021 var 1,1 miljarder euro, jämfört med lite mindre än en miljard euro år 2019. I Mellersta Österbotten ökade skattehandavtrycket från 401 miljoner till 410 miljoner euro under samma tidsperiod. De största skatteintäkterna i båda landskapen kom från förskottsinnehållning av löner, pensionsförsäkringsavgifter och samfundsskatter som betalades på företagens vinster.

– Mängden mervärdesskatt som företagen redovisar i vår region är relativt låg. Detta beror på det betydande antalet exportföretag i handelskammarområdet. Exporthandeln är befriad från mervärdesskatt, och även försäljning av varor till ett annat EU-land är i vissa fall skattefri i Finland, förklarar handelskammarens direktör Mikael Hallbäck.

Hälften av de skatteflöden som genereras av företagsverksamhet är direkt relaterade till arbetsgivarrollen

Hälften av de skatteflöden som genereras av företagsverksamhet är direkt relaterade till arbetsgivarrollen. Som arbetsgivare ansvarar företaget för att dra av förskottsinnehållningen från lönen och för arbetsgivarens andel av försäkringsavgifterna. Huvuddelen av arbetstagarens pensionsförsäkringsavgift förblir arbetsgivarens kostnader.

– I det politiska beslutsfattandet måste effekterna på företagen bedömas kritiskt: vilken påverkan har besluten på företagen och deras möjligheter till verksamhet. Miljön för företagsverksamhet måste vara stödjande, förutsägbar och möjliggörande. På så sätt säkerställer vi att företagen anställer, investerar och växer, och därigenom genererar de de skatteintäkter som möjliggör det välfärdssamhälle vi har, säger Erkkilä.

Skatteutredningen omfattar sammanlagt 330 000 aktiebolag, andelslag eller andra företag som har betalat och redovisat skatter eller har haft skatterelevanta uppgifter år 2021. Uppgifterna har erhållits från Statistikcentralen och Sysselsättningsfonden. Pensionsförsäkringsavgiftens totala belopp har uppskattats baserat på offentlig statistik från Pensionsskyddscentralen och uppgifter från Sysselsättningsfonden. Centralhandelskammaren har fått uppgifterna av Statistikcentralen.

Bekanta dig med den finskspråkiga Skatteutredningen