I årets fjärde tilläggsbudget har man satsat starkt på kompetens, och för att minska den stigande ungdomsarbetslösheten som coronaläget förorsakat, så beviljade man en tilläggsfinansiering av engångskaraktär för högskoleutbildningen. Finansieringen för med sig 4800 nybörjarplatser i hela landet. Anslaget är tillgängligt i år och nästa år.
Yrkeshögskolorna på Österbottens handelskammares område fick 170 platser och universiteten 166 platser. Centria yrkeshögskola fick 50 tilläggsplatser, Vasa yrkeshögskola 75 och Novia beviljades 45 platser. Vasa universitet fick 120 tilläggsplatser, Åbo Akademi 35 och till Hanken fördelades 11 platser.
Ökningen av antalet tilläggsplatser var ämnade att fördelas till områden där behovet av arbetskraft är som störst i framtiden. Dessa är framför allt områden inom teknik, ekonomi och social- och hälsovård. Högskolorna får själva bestämma om fördelningen.
Österbottens handelskammare är nöjd med antalet tilläggsplatser och resursfördelningen av ökningen. Trots att det brådskar bör ökningen planeras omsorgsfullt och kvaliteten på undervisningen bör upprätthållas.
– Enbart pengar duger ändå inte utan det behövs också ett tillräckligt antal lärare och tillräckligt med utrymmen och praktikmöjligheter. Om ett par år behöver de ungdomar som nu inleder sina studier praktikplatser, och om ytterligare ett par år så utexamineras de första av dem. Med tanke på framgången så är ett nära samarbete mellan utbildningsanordnarna och näringslivet jätteviktigt, påminner Österbottens handelskammares direktör Paula Erkkilä.
Företagens överlevnad genom krisen måste säkerställas
Coronapandemin har redan nu påverkat en stor del av regionens företag negativt, i synnerhet de företag som säljer produkter eller tjänster till konsumenter. Konsumenternas försiktighet i kombination med sinande kassor som coronavåren orsakat medför dock utmaningar ännu i höst. Ännu dystrare ser läget ut för företagen inom industri- och byggbranschen som hittills i huvudsak har klarat sig med mindre förluster. Effekterna av coronan beräknas sprida ut sig över en längre tid inom de här branscherna och kulminera i höst eller vinter. Nedgången i investeringarna kommer att pågå längst och till exempel vad gäller volymerna för bygginvesteringar kan botten vara nådd först nästa år.
– De här expertbedömningarna stöds av den bild som handelskammaren fått i samband med att vi ringt hundratals telefonsamtal till våra medlemmar under våren och sommaren. Det finns skäl att förbereda sig på att företagen behöver stöd även under andra delen av året och vid behov ännu längre fram. Varje företag som drabbats negativt av coronan men som ändå är livskraftigt måste få stöd så att de klarar krisen, säger Österbottens handelskammares verkställande direktör Juha Häkkinen.
Konkurrenskraft med logistik
Det finländska näringslivets logistikkostnader är betydligt högre än för de europeiska konkurrenterna. Därför måste man säkerställa att företagen är konkurrenskraftiga på den globala marknaden då läget åter normaliserats. Man måste se till att hela logistikkedjan fungerar flexibelt och tillförlitligt och att inte kostnaderna stiger på ett ohållbart sätt. Landsvägarna, båttrafiken samt turtätheten och tidtabellerna inom tåg- och flygtrafiken måste motsvara företagens varierande behov av gods- och persontransporter.
I den fjärde tilläggsbudgeten fick handelskammarområdet totalt 17,3 miljoner euro i finansiering för olika infraprojekt. Redan i år tar flera projekt ett steg framåt: planeringen av fyra omkörningsfiler längs sträckan Karleby – Vasa, den fjärde rampen till den planskilda anslutningen i Edsevö, byggandet av gångbron i Kållby och planeringen av trafikförbindelserna vid batteriindustriområdet i Vasa.
För att säkerställa företagens konkurrenskraft behövs stora investeringar i infrastrukturen även i fortsättningen. Handelskammaren anser att de viktigaste är ett snabbt genomförande av de planerade omkörningsfilerna längs riksåttan mellan Vasa och Karleby samt att Södraleden i Karleby blir fyrfilig. Vasa hamnväg och fördjupningen av farleden är centrala projekt även med tanke på batterifabriken. Vad gäller banprojekt så betjänar dubbelspåret till Karleby hamn, utvecklandet av stationsområdet samt dubbelspåret mellan Seinäjoki och Tammerfors näringslivets behov och passagerartrafiken i stor utsträckning.
– Flygförbindelsen är trots allt det viktigaste nu under den närmste tiden. Flygtrafiken vid Karleby-Jakobstad flygplats som har satts på is på grund av coronapandemin borde återinföras redan på hösten. Avsaknaden av flygförbindelser försvårar exportföretagens verksamhet märkbart. Vi får massor med förfrågningar gällande detta och företagen är oroade med tanke på sin affärsverksamhet, påminner Paula Erkkilä.
Ytterligare information:
Verkställande direktör Juha Häkkinen, 0500 561 036, juha.hakkinen [at] chamber.fi
Direktör Paula Erkkilä, 044 781 0704, paula.erkkila [at] chamber.fi
