Handelskamrarna: Trafikens ekonomiska betydelse bör beaktas i den 12-åriga trafiksystemplanen

Handelskamrarna anser att transport- och kommunikationsverkets utredning om trafiksystemets nuvarande situation och ändringarna i verksamhetsmiljön är heltäckande. Utredningen hör ihop med den 12-åriga trafiksystemplanen som varit på utlåtanderunda. Trafikens ekonomiska betydelse skulle ändå förtjäna mera uppmärksamhet i utredningen.

– Publikationen som helhet förtjänar ett stort tack. Den ger en bra bakgrund till den 12-åriga planen, säger Centralhandelskammarens ledande trafik- och näringslivspolitiska expert Päivi Wood.

– På det hela taget är det bra att man har gjort en plan som sträcker sig över valperioderna. Så här har man gjort redan länge i Sverige, konstaterar Österbottens handelskammares verkställande direktör Juha Häkkinen.

Handelskamrarna understöder de samhälleliga målsättningarna för den 12-åriga trafiksystemplanen, dvs. att stoppa klimatförändringen och främja Finlands konkurrenskraft samt regionernas livskraft och tillgänglighet. Den stora frågan är med vilka medel dessa målsättningar ska nås.

Den 12-åriga planen kommer att starkt definiera hur den finländska trafikpolitiken ser ut under nästa decennium.

– För att grunden ska bli stabil är det viktigt att trafikens ekonomiska betydelse för Finlands del utvärderas noggrannare i utredningen, säger Wood. Enligt Wood snuddar man vid trafikens betydelse för företagen och enskilda konsumenter i utredningen men man granskar nästan inte alls trafiken och dithörande branscher som en del av nationalekonomin.

Den direkta och indirekta påverkan av Finlands exportindustri är mer än 46 procent av landets bruttonationalprodukt. Ett av de mest centrala villkoren för exporten är en fungerande och bra trafikinfrastruktur. Wood påpekar att det är av största vikt att ta hand om landets trafikledsegendom.

– Det borde styras mera medel till att upprätthålla och reparera vägnätet, kommenterar Petri Kuivamäki som är verkställande direktör för Piccolo Group och även medlem i Österbottens handelskammares trafikutskott och Vasa industriutskott. – För att kunna styra mera medel till vägunderhållet kunde man till exempel bära upp avgifter för väganvändningen av den tunga trafiken. För att de inhemska aktörernas avgifter inte skulle stiga på grund av vägtullarna kunde man också skapa ett system för skatteåterbäring av bränsle, föreslår Kuivamäki.

Förutom att det måste satsas på trafikinfrastrukturen så måste man även ta i beaktande trafiknätets betydelse som är en förutsättning för produktionsverksamheten. Företagens etableringar påverkas av transporternas funktionssäkerhet och kostnadseffektivitet. I och med att företagen verkar på den globala marknaden är landets egna interna förbindelser en grundförutsättning för företagens verksamhet.

– Kostnaderna för logistiken utgör en stor utgiftspost för företagen. En investering i trafikinfrastrukturen utgör också en stor utgiftspost i statens kassa men ger samtidigt förutsättningar för tillväxt och en möjlighet för samhället att utvecklas, konstaterar Wood.

– Även finansieringsmodellen för trafiken måste förnyas. Trafikinfrastrukturen fås inte i skick med budgetmedel, säger Häkkinen.

De långa avstånden och det tunna transportflödet i Finland utgör ett hinder i sig med tanke på hur bra trafiknätet kan tillfredsställa olika behov. Då man verkställer trafiksystemplanen behövs modiga men välgrundade lösningar för hur man går vidare med ärendet.

Handelskamrarna poängterar att det i den 12-åriga trafiksystemplanen är viktigt med den regionala tillgängligheten och därigenom ökad livskraft för regionerna. – Det här är speciellt viktigt för vårt exportorienterade område, säger Häkkinen.

– Det är också viktigt att inte helt åsidosätta ekonomiska styrmedel i beredningen av planen, påpekar Wood.

Läs Centralhandelskammarens hela utlåtande (på finska) här.

PÅVERKA OCH NÄTVERKA - BLI MEDLEM I HANDELSKAMMAREN